Giftig, jobbig svärmor

Hej!

Är en ganska ung tjej (runt 25) som är orolig inför framtiden med min parter på grund av min svärmor. Svårt att få med hela historien här men jag ska göra mitt bästa och kanske får tillägga saker senare. Den här människan har inga vänner utan hennes enda vänner är hennes släktingar vilket inte alls är konstigt eftersom att hon är bland annat är rasistisk, dålig människosyn och drar osmakliga skämt om handikappade t.ex, hon skämtar också om avföring, sex, könsorgan osv, har en översittarattityd, extremt mycket åsikter om allt, är elak och snackar extremt mycket skit, har en förmåga att få folk runtomkring att känna sig obekväma och kan inte bete sig bland folk. Hon är alltså svår att tycka om vilket är tragiskt men absolut ingen annans fel än hennes eget.

Nu till saken. Jag är tillsammans med en fantastisk person som jag älskar och som också är min allra bästa vän. Min familj älskar honom och han gillar min familj för dom är väldigt lättsamma och snälla och vi träffar heller inte dem så ofta eftersom att jag inte har en SÅ nära relation med dem att vi pratar varje dag, men vi älskar ju varandra och finns där för varandra ändå.

Jag ser en framtid med min partner (varit ett par i snart fyra år) men samtidigt blir jag extremt osäker när jag tänker på min svärmor. Får kalla kårar när jag tänker på att ha henne i mitt liv resten av mitt liv. Jag ställer upp och träffar hans familj och henne någon gång i månaden/varannan månad. Men det är inte nog enligt henne! Nu senast jag snällt ställde upp och åt middag med henne ensam utan min partner gnällde hon, var kränkt och försökte tvinga mig att träffa henne oftare och vara mer involverad i deras familj. MEN JAG VILL INTE. Jag kan stå ut med att träffa dem och vara trevlig som jag alltid är precis som nu en gång i månaden/varannan månad men vill absolut inte ha en närmre relation. Vill inte dra upp detta med min partner heller då han kommer bli arg och ledsen och det är ett extremt känsligt ämne.

Nu jag/vi inte sugna på att skaffa barn än på ett tag, men jag är rädd att detta även kommer påverka min vilja att skaffa barn. Tänk om jag inte kommer vilja skaffa familj med honom på grund av detta? Tänk om jag slösar både hans och min tid nu? Han är nära sin mamma och deras relation verkar funka super. Men jag vill absolut minimera tiden jag spenderar med henne för hon är absolut ingen härlig människa. Tänk hur det kommer bli om vi skaffar barn? Då kommer hon ju troligtvis bli ännu värre. USCH. Vad fan ska jag göra?

Har pratat med min mamma om detta då hon är en av mina närmsta personer och det är ju kanske inte heller optimalt för dom kommer ju träffas en dag och då har ju mina föräldrar redan en dålig uppfattning om henne vilket såklart är tråkigt. Men jag var tvungen för hon var den enda jag kunde prata med om detta förutom när jag skriver här.

Vad hade ni gjort? Berättat att för partnern och bett honom förklara att man inte MÅSTE vara supertight med sin svärdotter eller förklara för henne själv att man inte har en så nära relation till sina egna föräldrar heller och har mycket annat för sig? Eller något helt annat? MÅSTE jag lämna relationen fast jag älskar honom? HJÄLP