Svartsjuk på bonusbarnens mamma

Jag lever i den här sortens bonusfamiljsituation fast med större barn och ex med bettendestörning.

Var oerhört tacksam för att föräldrarna samarbetar och att det fungerar.
Det mår barnen bäst av. Motsatsen förgiftar så mångas vardag och särskilt barnen tar skada.

Det är bra att du känner och reflekterar över din svarsjuka, fundera på om du kan leva ut den hos ett proffs eller vän så att du kan komma igenom den känslan till du förhoppningsvis kan komma till acceptans att din kille alltid kommer att vara pappa.

Mitt råd är att tänka på ditt eget agerande och se till att det blir så positivt, värdigt, vänligt, glatt och omsorgsfullt som möjligt. Då utvecklar du och stärker ditt förhållande till din kille, bonusbarnen och även hans ex. Du klarar detta. Kärleken övervinner allt. Min bästa egna strategi är att vara den bästa bonuspappan/partnern och pappan jag kan vara. Då kan jag vara stolt och säga att jag verkligen gjorde mitt bästa. Se till bara att ha andra intressen, vänner och egentid. 

På sikt kanske det finns möjlighet att byta till ett helt nytt eget boende och kanske finns det tankar på att bonusbarnen ska få nya halvsyskon?