Tankar om bonusbarnens andra förälder

Jag undrar fortfarande hur en kvinna som själv har fött barn, som själv varit med om att sättas igång fem dagar före beräknad förlossning, för att de inte visste om deras barn levde i magen, ändå väljer att utsätta en gravid kvinna för det som hon gjorde. När min man frågade henne om hon kunde tänka sig att hjälpa till att ta hand om deras gemensamma barn medan jag och han fick vårt första barn, då svarade hon "självklart". Deras barn skulle få ett syskon, menade hon och det skulle hon göra. Men när det började närma sig bf och jag gick in i veckan när det räknas som normalt att barnet kommer, då hade hon bokat en två veckors resa och deras barn fick minsann vara hos oss så hon kunde göra sin resa. "Vadå, ni har ju sagt att bf är den ..." som om hon på riktigt trodde att just vårt datum innebar att det var det datumet som vårt barn prick skulle komma. Hon är bra på att spela dum.

Min man vågade inte protestera, då kanske hon vänder det emot oss, tyckte han. Jag bad också min man om att deras barn skulle bo de första två veckorna hos sin mamma, hälsa på och se bebisen men sova och bo hos mamman. Javisst, det skulle gå bra, hette det. Men när det väl gällde så blev hon väldigt dryg mot min man och tyckte efter en vecka att nu kunde väl ändå deras barn bo hos oss igen. Återigen vågade han inget annat, och de två bestämde över huvudet på mig att en vecka hos mamman räckte.

Det här är bara en del av det hon gjort genom åren. Det finns en särskild plats i helvetet reserverad för kvinnor som beter sig så här mot andra kvinnor.