Till er separerade mammor därute!

Är väl jättebra att ha utgångspunkten att man vill bjuda till och ha en bra relation med mamman till ens partners barn. Men hur nära man behöver vara med varandra är ju individuellt. Hon är kanske inte lika bekväm med det som du och kanske inte är intresserad av att ha någon relation med dig på det viset?

Sen tänker jag att om man ska umgås på tu man hand som vänner, så beror väl det mest på om man har något mer gemensamt med varandra än att ni har haft ett förhållande med samma man? Tycker inte att man måste tvinga fram någon vänskapsrelation med varandra med den utgångspunkten! Men trivs man ihop, så visst!