Inlägg från: Anonym (Pappan) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Pappan)

    "Håll käften & var glad"

    Min sambo har svårt att prata om problem i vår relation eller uppfostran av barnen. När jag tycker något så förlöjligar hon ofta det eller tycker att jag pratar om negativa saker vilket hon tycker är jobbigt för hon vill inte tänka på sånt.


    Jag skrev sarkastiskt en lapp "håll käften & var glad!" som jag satte på kylskåpet. Det tyckte hon var bra för hon tycker jag ska vara mer så.


    Det känns som jag ska gå runt och låtsas som att det regnar när det är något jag tycker vi kan göra bättre. Då blir det ofta så att jag lägger locket på en stund sen sker "problemet" några gånger och då kan jag inte längre vara tyst.


    När det kommer till uppfostran kan BVC säga en sak. Tar jag upp det med min sambo så säger hon bara: "jag känner mina barn bäst". Det finns inget som triumferar det. Jag har försökt övertala henne men det blir bara bråk.


    Så jag ska bara "hålla käften & vara glad"...


    Hur tycker ni det här låter?

  • Svar på tråden "Håll käften & var glad"
  • Anonym (Pappan)
    Anonym (Broken record) skrev 2024-03-11 15:41:40 följande:

    Jag tycker det låter som att du ska leta ny bostad och när du har kontrakt informerar du sambon om att ni numera är ex, du flyttar ut datum si och så, att om hon klarar av att diskutera som en vettig person kring umgänge och boende för barnen så kan ni ta det lite längre fram (inom ett par veckor) eller att du annars kommer att be Familjerätten kalla henne för medlande samtal. Klart så.

    Sry, men det här kommer inte bli bättre på något sätt. Du måste ta dig ur situationen. Var beredd på bråk och skrik. Förbered några korta fraser som du kan ge henne, t ex att du är olycklig, att du har fått nog nu, att det är slut och det är bara så det är. Om hon undrar varför kan du KORT gå in på att du har sagt ett längre tag att du inte har mått bra i relationen men att ingenting förändrats och då blir det så här. Gå INTE in i diskussioner eller försvar, det kommer hon bara försöka plocka isär. Vad hon än säger så återgå till dina grundfraser: du har varit olycklig i relationen väldigt länge och det är slut nu. Upprepa ordagrant om det behövs, tills hon fattar.


    Problemet är att vi bor i min bostad som jag inte vill göra mig av med. Och det är bara jag som arbetar. Så chansen att hon hittar en bostad är inte jättehög.
  • Anonym (Pappan)
    Tow2Mater skrev 2024-03-11 17:22:21 följande:

    Välj dina strider? Om något kan göras bättre - då gör du så om du vill - men låt henne göra på sitt sätt om det är tillräckligt bra.


    Det fungerar inte riktigt så med barnuppfostran. Många saker måste båda föräldrarna tillämpa. Det säger BVC. Exempelvis kan inte jag lära barnen somna själva på ett tryggt sätt om min sambo gör på sitt sätt varannan kväll.

  • Anonym (Pappan)
    Anonym (M) skrev 2024-03-11 18:21:53 följande:

    Hur tänkte ni där? 


     


    Vad menar du? Hon är sjukskriven. 
  • Anonym (Pappan)
    Anonym (sådär) skrev 2024-03-11 18:16:57 följande:
    Och på vilket sätt är det ditt problem?

    Släng ut idioten och så har du barnen hos dig tills hon hunnit skaffa sig en bostad.
    Jag vill inte bara slänga ut mina barns mamma på gatan.
  • Anonym (Pappan)
    Anonym (sådär) skrev 2024-03-11 23:30:24 följande:
    Tja, skulle rollerna vara ombytta så hade hon nog inte tveka en skund och dessutom bett dig hålla käften för det verkar ju vara hennes grej.

    Men dåså eftersom du är för svag för att göra något åt din situation så får du väl helt enkelt rätta dig efter vad hon säger och bara hålla käften då.
    Jag tänker att det kanske finns mindre drastiska lösningar. Eller att det är någon som känner igen sig och vet om någon behandling som kan fungera för henne (förutsatt att hon vill ta till sig den). Hon har en kronisk sjukdom som gör att hon fått någon livsfilosofi att man ska lösa problem genom att tänka positivt. Men den inställningen fungerar bara för vissa personliga saker där det handlar om inställning eller upplevelser. Hon verkar ha svårt att ens prata om problem eller något som är negativt. Hon tycker att man ska förtränga många problem. 
  • Anonym (Pappan)
    Anonym (sådär) skrev 2024-03-11 23:30:24 följande:
    Tja, skulle rollerna vara ombytta så hade hon nog inte tveka en skund och dessutom bett dig hålla käften för det verkar ju vara hennes grej.

    Men dåså eftersom du är för svag för att göra något åt din situation så får du väl helt enkelt rätta dig efter vad hon säger och bara hålla käften då.
    ...och hon skulle aldrig våga kasta ut mig. Samtidigt tror jag att hon vill att allt ska fungera men på hennes sätt. 
  • Anonym (Pappan)
    Anonym (Ui) skrev 2024-03-12 15:03:44 följande:

    Vad är det gällande barnuppfostran som ni gör olika?


    exempel:

    Vid lämning på förskolan så lämnar hon inte barnen om de är det minsta ledsna. Då stannar hon tills de är okej med att hon går. Det kan ta en halvtimme. Ibland har hon gått hem med ett barn för det varit ledset vid lämning. Hon säger att hon ger barnen trygghet men alla utbildade jag pratat med säger att det leder till otrygga barn. Plus att det blir svårt att passa tider.

    Hon vill inte att barnen ska lära sig somna själv på kvällarna. Det blir långa nattningar. Två timmar är ganska vanligt. Tre timmar i extremfall.

    Hon ger ofta efter när barnen vill något och de börjar skrika eller bli ledsna.
  • Anonym (Pappan)
    Anonym (Hm) skrev 2024-03-12 11:05:41 följande:

    För det första tycker jag att din sarkastiska lapp förtjänade ett lika sarkastiskt svar. Vilket antagligen var det du fick. Jag tycker inte det är rätt att trycka ner någon eller inte lyssna på dina önskemål om saker, men ett annat perspektiv slår mig här. Jag själv lyssnar Allan på min man när det kommer till barnuppfostran eller hans önskemål och det finns en grav anledning till varför - han har absolut NOLL KOLL på varken barnen, deras behov eller vad som behöver göras i hemmet. Han lyfter inte ett finger när det kommer till ungarna, men vill ändå prompt komma med diverse förslag om hur saker ska vara. Han genomför inte sina förslag själv heller, utan klagar bara på att jag inte tar åt mig. Kan detta vara en förklaring och att hon helt enkelt tröttnat?


    Nä hon var inte sarkastisk. Hon menade allvar. Även om hon själv kanske inte skulle säga "håll käften". Däremot kan hon säga andra nedsättande saker.

    Jag hjälper själv till med allt hemma. Tjatar inte på henne men har varit väldigt bestämd några gånger. 
Svar på tråden "Håll käften & var glad"