Jag vill bli gravid igen...

jag har börjat tro att det ena jag vill och andra jag borde ej är helt i fas just nu, jag fick ju MF 2011 och nån ny kille har jag ju ej så min längtan är svår, men sånt e ju livet

Hej alla!

Har inte skrivit något här på superlänge.
Ser att det är en hel del nya sedan dess och att vissa från då är kvar.

Vi förlorade vår dotter i v 39+2 i augusti 2012. Vi väntar nu hennes lillasyster, är i v 27.

Önskar er all lycka till!

Stor kram

att det ska gå så trögt att bli gravid =(var o varannan tjej här hemma kastar dagligen i ansiktet på mig att dom minsann väntar barn.. o jag vill bara lägga mig ner o dö!!! 

Grattis t dig mrsnoname!!!
Och jag beklagar till er andra... Och håller tummar och tår att det ska vara er tur snart!
Skönt att tas på allvar efter de helsike man gått igenom!!

Jag är nu gravid i 9 veckan.. Men har skit vårt att ta se till mig.. Är så rädd att de ska försvinna.. Har haft mf tidigare. Och min son som dog 40+1

Hej alla fina änglamammor!

Har precis fått reda på att jag är gravid nu efter över ett års försök. =)  Helt otroligt, jag vill bara skrika av glädje! Men samtidigt är jag rädd och orolig att nåt ska gå fel, har svårt att fatta på nåt sätt.

Vi förlorade vår dotter i v 42 för drygt 2 år sen och fått ett mf sen dess. Så man har svårt att släppa tankarna på att nåt ska gå fel. Men jag vill säga till er att det finns hopp!!!

Önskar er alla samma lycka!

Massa kramar <3

Ååh grattis!! Vet precis hur du känner! Har skälv lyckats bli gravid.. V 17 idag och jag tar dag för dag.. Samtidigt som att man vill skrikan glädje, dras man ner i verkligheten med vår tragiska erfarenhet...

Grattis en en gång! Kram ð???

Såg nu att jag redan skrivit pm det tidigare;) hjärnan är inte vad den brukar..
Är iaf glad för er skull :)

Jag blev fruktansvärt nerstämd och fick ännu mer problem ned sömnen första veckorna.. Hade de inte varit för sömntabletter hade jag inte varit där jag är idag.. Men 3 första mån va jätte jobbiga.. Kollade pappret extra varje gång efter toa besök.. Puuh!!
Håller tummarna för er ð???

Försöker nu bli gravid efter att vi mist vår dotter . Hon dog i magen 5 dagar innan BF.
Hon var mitt första barn.

Vill ju så fruktansvärt gärna ha ett barn i famnen, som ni andra säger kan man aldrig ersätta någon man mist, men all kärlek och omvårdnad som jag bär på vill jag ju ge till ett barn,
Hoppas verkligen vi blir gravida snart igen, samtidigt är man ju så orolig och rädd för hur man ska klara en graviditet nu när man vet hur illa det kan gå,,,
 men intalar mig att blixten inte slår ner två ggr på samma ställe..

Man måste varit med om detta själv för att kunna förstå hur fullständigt katastrofartat livet blir .
Allt vänds upp o ner och man vet  inte hur man överlever men på nåt sätt så måste fortstätta fungera..

Håller tummarna för oss alla som kämpar.

<3

Jag beklagar att du med fått hamna här.. Men ändå gratulera dig.. För du har ju faktiskt blivit mamma!!
Lär jag läser det du skriver är det mig själv för några månader sedan.. Min son somnade in 2 dagar efter bf.. 12 juni i år!!
Jag hade en besatthet av att bli gravid igen.. De kom om och om igen hela tiden.. Så småningom blev tankarna lugnare.. Och jag blev gravid 3-4 mån efter förlossningen.. Så jag är väldigt tacksam över att jag har lätt för att bli gravid.. Är nu i v 18.. Och varje dag är en kamp.. Men rädslorba går över till en viss glädje.. Ja man pendlar imellan.. I slutändan är allt värt sig!!!
Lycka till.. Och en stor kram

Ja det är hemskt att såna här trådar ens finns... men det är det bästa stödet att kunna prata med några som själva vet hur man känner.. Står man brevid kan man inte ens föreställa sig alla kaos-känslor som gör hela livet till en bergodalbana.. Just nu försöker vi bli gravida igen men jag undrar hur jag kommer må när och om jag får ett plus på stickan...

Man längtar.. Sen när man väl får ett plus börjar helsiket.. Jag fick mer sömnsvårigheter de första veckorna och blev djupt deprimerad.. Tack vare sömntabl och min psykolog mår jag idag bättre.. Men nu delar jag upp graviditeten i små delar.. För jag har svårt att se mig själv i sommar med ett till levandes barn...

Jag hoppar in här om jag får. Vill säga stort grattis till dig Dulcinea- äntligen!

Jag har läst då och då här efter det att vi förlorade vår dotter i april. Du har gett så fint stöd till många.

Grattis till er andra också som blivit gravida på nytt. Jag är själv i v 23 nu och vågar inte riktigt hoppas. Försöker vara glad för att det ser bra ut just nu men bävan är stor. Man bär sorgen o saknaden samtidigt som hopp o förväntan på ett nytt litet liv. Det är ibland ohållbara känslor som gör mig totalt kraftlös och framförallt rädd. Det är svårt att förklara för andra och lätt att bli sårad av deras kommentarer - ofta sagda i all välvilja. Stor kram till alla mammor o pappor o syskon som saknar och hoppas.

Tack snälla Skogsrå för dina fina ord, underbart att få höra att du tycker jag har stöttat! Är övertygad om att det går bra för dig den här gången, det är vår tur nu!

Jag ska hålla koll på er härinne! Gick in i v 7 idag =) massa kramar! ?