Hjälp mig!

Jag vill inte vara elak, men... skulle du vilja ha en vän som beter sig så?
Om allt är sant som du skrivit så är det något mycket allvarligt fel på honom, hade jag haft barn i hans klass (eller vad det heter på dagis) så hade jag flyttat det därifrån.

En tredje resurs? Måste vara en väldigt bra skola om de har ekonomi till att ens överväga tre resurser för ett enda barn, här är folk glada om deras barn får en resurs.

Hur har utredning fortlöpt hittills och vad säger läkarna? Måste hålla med som flera andra här skrivit att något verkar ju vara riktigt galet med din son tyvärr.

Okej, så antar att denna händelse är värd att ta upp. Känns lite frustrerande sin förälder att ständigt bli påmind om att det är "fel" på ens barn. Läkarna vill inte ge klartecken innan allt är klart men båda dem och även ni hintar om bland annat neurologiska funktionsnedsättningar (autism, adhd) men jag har läst på om det och även särbegågåvade elever kan uppvisa utåtagerande tendenser. Jag tror inte skolan själva kommer erbjuda en tredje resurs så det är antingen om jag själv ligger på lite grann eller om jag faktiskt tar tjänstledigt för att gå med mitt barn i skolan. Om han nu är särbegåvad så kan jag då ge honom extra utmaningar så han inte blir uttråkad, det är bara en tanke jag fick

Fast särbegåvad? Brukar särbegåvade barn i den åldern verkligen kleta med avföring, spotta, bita klasskompisar och äta fjärilar som de ryckt vingarna av?

Det är väl ett sätt för honom att uttrycka sin frustration i och med sin understimulans tänker jag. Bör jag be resurserna att ge honom fler utmaningar? Någon lärare här eller någon annan som besitter kompetens inom detta område som har erfarenhet av detta?

Du bör starkt fundera på att sätta ditt barn i någon specialskola.
Det är oroväckande att utredningen inkl det ganska snabba WISC-testet har tagit nästan 1 år att genomföra trots att skolan måste befinna sig i ett kristillstånd pga ditt barns beteende.
Det låter ganska konstigt att du inte ens fått ett svar på wisc, så du vet om ditt barn är särbegåvat eller kanske i andra änden av den skalan...

Konstigt också att detta beteende inte uppmärksammats på förskolan eller av dej om ditt barn varit hemma med dej istället för att gå på förskola.

Eller har problemen varit där hela tiden? Kanske har du själv svårt att förstå utveckling hos barn och olika beteenden? Kanske är det läge att du själv funderar på att utreda även dej själv? Som du vet så tar det tid, så du bör vara snabb med att begära detta om du ska hinna få hjälp i tid tex innan ditt barn går in i tonåren. Om du själv får hjälp med dina eventuella svårigheter så kommer du ha lättare att klara av ditt barns svårigheter.

Och se till att du får wisc-testets svar!!! Har inget wisc-test utförts ännu så ifrågasätt starkt varför detta dröjer...

Det låter helt otroligt att en psykolog som var hemma hos er för första gången (av vilken anledning? Framgick inte riktigt) spelar in din son, han pratar baklänges som formar riktigt otrevliga ord, och psykologen tycker inte det är värt att utreda mer just nu. Alltså jag bara fattar inte, efter ett sådant först möte hade nog ingen psykolog lagt ner en utredning utan snarare startat upp och drivit på.

Jag tycker allt låter så otroligt konstigt, han har två resurser i skolan, men har ingen diagnos och du tror han är särbegåvad.

Du verkar också tro att de saker han gör är normalt för barn i hans ålder men det är det verkligen inte, inget av det du berättar att han gör är normalt. Det hela låter faktiskt för otroligt för att vara sant.

Vad var det han sa när han pratade baklänges?

Min dotter är 8 år och har sedan hon slutade med blöja skitit på sig istället. Har varit hos läkare flera gånger, tagit prover, försökt muta med leksaker, egen iPad, åka på nöjen (kryssning, Gröna lund etc.), skällt, bett snällt, förklarat, hotat, fått andra att prata med henne men INGENTING verkade hjälpa.

Det sista halvåret smetade hon bajs på saker, bl a MITT skrivbord och stol där jag sedan ska sitta och plugga. Min mammas badkläder hade hon skitit (bokstavligt talat) ned. Hon petade i rumpan när hon var bajsnödig så att det kom på fingrarna och har tagit på föremål hemma. Kul att hon lämnade smittohärdar överallt när hon drabbades av springmask....

Bajsmärken i badrummet var nog något omedvetet, för hon slutade med at lämna rester på handtag och tvättmaskinsluckan etc efter att jag bad henne använda handske när hon torkar sig. Men på möbler och golvet i andra rum var ju med avsikt.

Dock är hon "normal" socialt, leker med andra, och tycker att andras bajs är äckligt och kräks nästan av hund- och kattbajs som ligger på marken. Kan inte förstå vad orsaken till detta var, men eftersom hon har slutat med detta sedan i våras är det inget som bekymrar mig längre.

I detta sammanhang, varför tänker du att WISC test är det mest akuta? Nyfiken.

Till TS,
Om du inte trollar så är mitt råd till dig att söka hjälp i din föräldraroll också. Säger det i all välmening. Jag tänker att en del av dig nog förstår detta också, annars hade du inte skrivit en tråd om detta. Jag tror att du förstår att detta är något som inte du enkom kan hantera. Det är ingen skam i att be om hjälp!

V g din son så måste jag säga att det låter väldigt avvikande det du skriver. Att se det som "han är liten" eller "busig" hjälper inte honom ett dugg. Tvärtom. Ja, han är liten men vissa delar du beskriver skulle vara avvikande även för ett 2 årigt barn! Och detta ska inte missuppfattas som busighet heller.

Särbegåvade barn kan absolut bli utagerande pga understimulans. Men det ska inte heller sammankopplas med det beteendet du beskriver hos ditt barn. Ett understimulerat barn kan möjligtvis bli störande i en klass pga eleven redan kan det som genomgås och därmed finner det tråkigt och uttjatat att sitta med. Men ett särbegåvat barn stoppar ej fjärilar i munnen eller springer runt med avföring!
Sen blir jag nyfiken på om du anser att det finns andra indikationer på särbegåvning, eller är det just understimulering och utagerande beteende du fäst dig vid? Jag skulle inte ens klassificera det du beskriver som utagerande beteende faktiskt. Oroväckande beteende. Bra att en utredning görs! 

Jag skulle inte heller sammankoppla det med AST/ADHD. De allra flesta barn med dessa diagnoser beter sig INTE som du beskriver ditt barn. Inte sagt att han ej kan ha detta, men jag skulle gissa på att det ligger något mer bakom din sons beteende. Lycka till!

Inte mest akuta egentligen, men något som verkligen skulle kunna räta ut en hel del frågetecken och ge ett svar som är tydligt och som kan förklaras för TS tex att ditt barn är särbegåvat eller ditt barn har en intellektuell funktionsnedsättning.

Tycker bara att det låter otroligt att TS barn har varit normalfungerande under förskoletiden, men nu har otroliga stödbehov. Så jag gissar att ifall detta är sant, så har problemen varit där hela tiden men eventuellt bortförklarats med "omognad" eller "kommer växa till sig snart".
Det låter också otroligt att TS barn har så stora behov och skolan ställer upp med så stora resurser och ändå tar det så lång tid att få svar på något alls..

Hej igen familjelivare! Är så tacksam för alla tips jag har fått från er som har engegerat er. Har tagit till mig av det som har skrivits och haft bra hjälp från soc, BUP och från skolan. Pojkarna är nu 9 och 19 år, de börjar bli stora :D

Efter mycket om och men så orkade tyvärr inte deras bonusmamma något mer, hon kämpade på i flera år men relationen till mina pojkar blev aldrig fulländad och som ni säkert förstår så går barnen alltid först. Vi har fortfarande en god relation men hon har sagt att hon inte kommer att försöka med mig igen och då får det vara så får grabbarna förtjänar någon som ger dem tid, ingen kämpar tillräckligt för dem.

Eftersom jag nu är ensamstående så behöver jag jobba över och har haft 5 au pairer på 1 år. Visst det låter mycket men det är ingen som har velat stanna.

Kan berätta några händelser som au pairerna har berättat och absolut, om flera säger detta och påpekar problem så måste det ju ligga lite sanning i det iallafall, förstår bara inte. 

En av au pairerna berättade att hon och den minsta grabben lekte kurragömma, lillgrabben gillar fortfarande sina handdockor så hittade hon honom i en garderob eftersom hon hörde skratt inifrån där, då möttes hon av en stank och då har han sin handdocka i handen medan han sitter naken och den har massor av bajs i munnen som handdockan då tuggar på. Hon blev förbannad och skärrad sade hon och drog med honom in i duschen.

En annan gång (med en annan au pair) så hade båda pojkarna gaddar ihop sig, de båda har en väldigt bra kontakt idag. Au pairen knackade på 19 åringens rum där båda två var inne. Den äldsta ropade att hon skulle komma in där 9åringen fnittrade. Så fort hon kom in blev hon nedbrottad av den äldsta (som är stark) och sen lade de en spindel på henne som de hade fångat i ett glas. Hon har svår spindelskräck vilket de båda visste och hon kände sig jätteskärrad efteråt och ville inte komma tillbaka.

Tyvärr har inte au pairerna gett mina barn en ordentlig chans och jag har förståelse för att de är utmanande men de är också vana att ingen står ut med dem. Så nu letar jag nya au pairer och har fått gått ned på deltid och den äldsta tjatar hela tiden om att få ett Ps5 vilket jag vill kunna ge. 

Tack för att ni tog er tiden att läsa och om ni har några tankar eller förslag mottags de tacksamt.

Tips på vilken approach jag ska ha gentemot au pairer så att de är inställda på att de måste ge det tid? Hade du som au pair slutat efter en sådan händelse?