Så blir man av med WT-ungar och deras mödrar.
Jag bor centralt mitt i stan. Hyreshuset där jag hyr min lägenhet bebos mestadels av pensionärer och folk i min ålder utan barn.
Tack och lov! Inga uppkäftiga jävla ungar som skriker och lever jävel, inget klotter och ingen vandalism. Det känns skönt.
Men det finns alltid en orm i paradiset och i mitt paradis har det dykt upp flera ormar i skepnad av ensamstående sociafallsmorsor med stora kullar av ungar, olika fäder till dem allihop naturligtvis.
Det finns nämligen en liten innergård där jag bor och i denna innergård så finns det en liten välskött lekpark.
Jag vet inte vad mitt hyresbolag tänkte på när de anlade denna jävla lekpark?
Hur som helst så har det börjat dyka upp ett gäng White Trashmorsor utanför min knut.
De har väl kommit på att de kan sätta sig här med sina ungar efter att de har varit uppe på socialkontoret. De sitter och röker, pratar skit och ibland dricker de öl medans dera oupfostrade ungar skriker, lever jävel och kastar saker runt omkring sig.
Jag har länge funderat på hur jag ska få stopp på det här. Jag stör mig nämligen något enormt på dem.
Jag brukar alltid glo ilsket på dem när jag kommer hem ifrån jobbet. Jag ger dem "här-sitter-ni-och-lever-gott-på-mina-skattepengar-era-jävla-subborblicken".
En polare till mig tyckte att jag skulle sprida en massa kanyler i sandlådan en sen kväll, det borde skrämma bort dem (fan vet förresten när det gäller WT-fruntimmer med oäkta ungar?).
Men eftersom jag inte är vare sig diabetiker eller narkoman så föll den idén direkt.
Men det finns något annat, nämligen KONDOMER!
I onsdags kväll så övertalade jag en polare att köpa ett paket kondomer (själv vågar jag inte, pinsamt!) och sedan plockade jag upp den ur paketet och fyllde dem allihop med flytande tvål.
Sedan spred jag ut dem i sandlådan. En del lade jag öppet, några grävde jag ned i sanden. Någon lade jag t o m inne i den lilla lekstugan.
Idag är det söndag och det har varit helt tomt ute i lekparken i flera dagar. Inte ett sociafall så långt ögat når. Ingen gapande och skrikande unge, ingenting.
Nu kan istället mina grannar sitta ute i den lilla bersån och dricka kaffe i lugn och ro som de alltid har gjort innan packet dök upp och förstörde den lilla innerstadsidyllen.