Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

Isa: vet inte hur det är med knipkulor faktiskt..har själv tänkt tanken men inte vågat prova så jag har kört knipövningar som vanligt- men någon annan kanske vet, o att du känns öppen kommer nog dra ihop sig med tiden- själv är jag mera trång o kan inte använda tampong av den anledningen den trycks liksom ut  o känns mycket obehagligt, men så har det faktiskt varit ja jag vet inte hur länge egentligen- typ 15 år kanske
å det med svårt att fisa- tror jag inte hänger ihop med framfall

Kikar in lite. Fick ett framfall av främre slidväggen under mina andra graviditet som inte försvann trots massa knip och efter min tredje graviditet så trillade hela livmodern ner en bit också. Livmodertappen sitter ungefär en max två cm in och jag har en rätt stor utbuktning av främre slidväggen mitt i slidöppningen men har hittills inte haft några direkta större problem - inte några obehag som inte gått att leva hyfsat normalt med åtminstone.

Nu är jag gravid igen, dessutom med tvillingar vilket ju ger en betydligt större påfrestning på livmoder och bäckenbotten och nu börjar jag bli lite orolig för vad som ska hända. Det var ingen planerad graviditet, jag hade snarare börjat fundera på om det inte började vara dags att fundera lite smått på den där operationen som jag blev rekommenderad av en gynekolog när jag är klar med barnafödandet, men ibland tar livet vändningar som man inte väntat sig.

Eftersom jag inte haft några stora problem så har jag inte direkt sökt hjälp tidigare, förutom hos den gyn som konstaterade att det var ett framfall även av livmodern, men jag känner mest att jag har väldigt lite information. Någon gång tror jag ju att jag kommer behöva åtgärda detta på ett eller annat sätt...

Sjejn: det är ju skönt att du inte har några direkta problem- dom brukar ju säga att har man inga problem av sitt framfall så ska det helst inte åtgärdas heller- det är bara o vänta o se hur det är efter denna gravidite, kanske det inte blir värre än nu- annars sägs att graviditet o förlossning o även tunga lyft o bindvävskvalite är ju det dom säger är den största orsaken för framfall.

Ni som inte har några direkta problem av erat framfall- hur gjorde ni för att acceptera ert "nya" underliv?? Jag blir så ledsen så fort jag känner "klumpen" även om jag inte har så stora problem... Än...

Hur är det egentligen- när man fått framfallet pga försvagad slidvägg- blir det värre och värre med tiden eller stannar det som det är?? Jag är så orolig att det ska bli värre så jag vågar knappt lyfta någonting.

Hur märker man om man har ett rectocele eller om det är normala förhållanden? Jag har svårt att tömma tarmen helt men dra så kände jag på toa nu när jag torkade mig något hårt bak i slidan. När jag kände med fingret var det avföring. Jag har redan varit på toa en gång idag.

Någon som har fått hjälp av en ring?

Hej hella! Jag är i v 30 nu. Har svårt att acceptera att konsekvenserna efter förlossning o graviditet blivit så stora och att sex antagligen aldrig kommer bli som förr, att toabesök blir komplicerade osv. Hoppas att det är en tidsfråga om tillvänjning. Funderar på det här med op, jättesvårt att hålla sig i ro och inte lyfta etc när man har småttingar. Hur har ni löst det? Väntat tills de inte är så beroende?

Hella,
När du ringer operations bokningen så begär Jan Zetterström (det var så han hette ja), han hade verkligen förståelse för mig och brydde sig helhjärtat sa att en kvinna i min ålder ska absolut inte behöva lida så här mycket..
Första gången jag opererade mig var det doktor Bo Ansen ( han anses vara någon sorts Gud på DS) alla tycker han är så fantastisk på alla vis. Men han förstörde mig helt.

Det som var komiskt i det hela är att sist jag opererades var att det var en kvinna  i 40 års åldern minns ej hennes namn men hon var svensk. ( jag hade specifikt sagt att jag inte ville ha Bo då han förstörde mig där nere, han skulle i samband med att de stärker upp mellangården ta bort en del av blydläpparna (inga problem tyckte jag,ta bort vad som behövs) han klippte av dem rakt av jag såg helt stympad ut ville inte ens visa mig för min man. fick senare fixa till dem hos en privat gynläkare  Hon hade arbetat med honom under flera år på DS och konstaterade min farhågor, han är en dryg person som har gjort för många op till dags dato. Han gör det på rutin inget annat.

 Jag berättade hela storyn för min senaste läkare på DS  och hoppades att hon skulle ta mig på allvar, Jag valde att sövas denna gången och när jag då vaknar upp efter op säger min läkare att hon hade kallat på Bo Ansen under operationen så att han skulle titta på hur allt såg ut( hon behövde rådfråga honm om något).

Han hade sagt till henne att jag i stort sett inte behövde åtgärda något utan att de skulle göra så lite som möjligt!!!
Bo ville väl inte erkänna att han hade misslyckats!! Det var därför jag knappt kände något efter op sist.
Jag hade inte ont och mådde jätte bra, tacka F..n för det, de hade ju knappt rört mig!!

I vissa fall tycker jag man skulle kunna stämma sjukhuset ( jag vet att man kan det men det gör ingen skillnad).

Den där BO kan få betala min sjukskrivning!!! och lida....Jag ger all min förhoppning till Jan och hoppas verkligen på att han kan hjälpa mig, jag tycker du Hella ska göra samma sak. Denna gången ska jag även begära eget rum och ligga kvar i 2dygn, trött på att bli behandlad som skit!!

 

Min läkare sa också sist att man skulle upp och röra sig medans min privata (som fixade min blygdläppar) sa att man under inga omständigheter ska göra något på länge,1-2 månader hon avrådde t.o.m från sex i 16 veckor!!för så lång tid tar det för bindvävnaden att läka helt!

Min läkare sa också ifrån att jag inte fick promenera, inget sex på åtminstone tre månader, inga lyft, inte cykla osv. Jag var jättenoga och det är jag glad över! Första veckan låg jag i princip ner hela tiden!!!