Att föreläsa om Aspergers, ADHD & komplexa familjesituationer.
Hej på Er!
Jag är på gång att ta ett språng ut i världen tror jag.
Jag är sjukskriven för närvarande, för ryggskador och utmattningssyndrom. Jag lever ihop med en man som har ADHD och en dotter som har Aspergers, uppepå detta har vi en son med rejäla talförseningar som dessutom genomgått några operationer på sina 4 levnadsår.
Jag har genomgått en lång stresshanteringsutbildning i kognetivt tecken, jag är även coach till min man som går en längre variant av ADHD-hantering även den i kognetivt tecken.
Uppepå detta utbildas man regelbundet av olika instanser och föreläsare om livet med barn som har Aspergers.
Våran situation anses ofta som unik, rörig men kärleksfull. Under stresshanteringens tid har det vuxit fram en fundering om att dela med mig till andra i svåra kriser. Jag tog upp det med min psykolog oc beteendeteurapet där och skämdes lite över att tycka mig klara av att föreläsa. jag blev dock positivt överraskad då dom såg det som en jättebra idé.
Mina områden jag tänkt att dela upp mig i om jag skulle genomföra detta är följande:
* Att vara förälder till barn med Asperger. Hur ser vardagen ut, vad går man igenom, hur mår man och hur orkar man som familj och individ.
* Att vara partner till en människa med ADHD. Vad skiljer sig, vad behöver man tänka på, hur uppmuntrar man varandra.
* Att ta vara på livet. Vad är det som händer i kroppen vid stress, hur kommer det sig att man bara fortsätter, hur stannar man upp och ser vad man har?
* Komplexa familjebilder. Hur överlever man som partners när man gång på gång kommer in i kriser, hur får man tid och ork till det som är roligt, hur prioriterar man och vad är egentligen viktigt i en familj?
Jag är i grund och botten undersköterska, jag har jobbat med barn och ungdomar som hamnat snett i samhället och jag har jobbat på korttidsboende där både ADHD, Aspergers och andra funktionsnedsättningar förekommit.
Största vikten lägger jag dock vid mina personliga upplevelser och mitt gena liv, jag har lyssnat på många föreläsare och dom som talar från sitt hjärta fastnar alltid allra bäst hos mig.
Jag är öppen och oblyg, personlig och närvarande.
Hur tycker Ni att det här låter? Hur går jag vidare? Bör man ha små testföreläsningar med enkäter för att få feedback och hitta sitt "sätt". Sköter man allt själv eller finns det argenturer att ställa upp sig på?
Jag skulle bli glad om det finns någon som kan rekommendera etablerade föreläsare alternativt själva är etablerade så man kan få lite tips och råd och frågestunder med i ett initialstadie.
Jag kommer även lägga minst halva tiden av min blivande "arbetstid" till att läsa in senaste studier och rapporter för att vara uppdaterad.
Detta är bara en tanke än, jag stresshanterar mig fortfarande och är fortfarande kvar i ego-stadie, men tankarna finns här och jag vill ändå börja planera en framtid igen.
Välkomna med KONTRUKTIV kritik och GODA råd och MATNYTTIG information. Tack.