Vi som vill leva kvar i relation trots otrohet - kom hit så stöttar vi varann

Min man (vi har en 18 år lång relation) fick en livskris och hade en några månader lång hemlig affär med hela "kitet" som välte hela förhållandet över ända. Äktenskapet fick sig en rejäl törn men vi har barn, och efter övervägande (ett halvår), så beslöt vi att fortsätta. Skadan blev dock rejäl för min del. Jag är inte trygg i relationen och litar inte alltid på vad han säger (vilket jag alltid gjorde förut). Ibland kan jag få ångest över att jag blir lurad igen, bara att han är skickligare denna gång. Lika ofta som jag tror på att han gjort ett "brutalt misstag" när han var vek och feg. Min man hoppas dock att det ska bli bättre, och att tiden ska få den här dumheten att blekna i framtiden. Har ingen aning, men att bryta upp 18 års bygge och lämna någon som fortfarande har många egenskaper jag tycker om, känns inte ok alls. Vill inte ge upp än men otroheten har fått mig, världens trognaste, att bete mig annorlunda och jag är mycket mer uppmärksam för andra män som visar mig intresse (dock fortfarande se men inte röra). Det känns som ett sätt att "må bra" i all känsla av svek och jag tror att det är ett sätt att inte gräva ner sig. Någon som känner igen sig och vill utbyta tankar...?