bedragenM30m skrev 2016-02-16 13:05:14 följande:
Svarar igen även om det finns en risk att det blir OT nu när min situation har ändrats lite. Framtiden är allt annat än klar.
Min post ovan (ca 4 inlägg sedan under bedragenM30) beskrev hur jag hade upptäckt att min nyblivna fru hade en affär med en föredetta kollega, och hur jag skulle göra för att få upp tillit:en. Det visade sig vara att ta ut segern i förskott.
Den senaste veckan har varit ett helvette. För en vecka sedan efter ett möte med vår familjerådgivare så orkade jag inte mer och konfronterade henne om de hade kontakt via mobilen. Hon blånekade om och om igen och det var inte förens jag tog mobilen och bad henne öppna (efter att ha hittat rätt app med spår) som hon erkände. Där syntes det att de hade haft kontakt i 20+ dagar i sträck. Hon sa att hon var kär i honom och att det var därför men att hon fortfarande älskade mig.
Jag bet ihop där och då och började slipa på hur jag skulle ställa ett ultimatum vid nästa träff med psykologen. Att hon skulle vara tvungen att helt säga upp kontakten med f.d. kollegan, och ge mig möjlighet att kontrollera att så var fallet med tillgång till mobil, mail, sms o.s.v. (som andra skrivit här).
I förrgår kväll kunde jag dock inte hålla mig. Hon smet iväg med mobilen efter att vi haft en ganska bra helg och ventilerat lite. Jag tog henne mer eller mindre på bar gärning med mobilen i vår säng och såg att senaste meddelandet skickades för bara någon minut sedan.
Därefter föll allt isär. Hon berättade att hon är kär i honom och inte i mig. Känslorna finns inte där och jag försökte då förstå varför hon senast dagen innan sagt att hon älskade mig och att vi skulle försöka jobba på allt. Hon förklarade med att "älska" inte är samma som att vara "kär" och ordet skilsmässa kom på tal för första gången.
Vi har nu separerat på något sätt och har ingen kontakt. Träffade familjerådgivaren igår och mycket gick åt till att gå igenom senaste veckan. På frågan om vi ville boka nytt möte så lät jag henne bestämma, vilket hon gjorde om 3v.
Hon pratar om utrymme, och att hon letar lägenhet att hyra.
Jag känner mig som världens största tönt som fortfarande är beredd att göra allt för henne, och att jag låter henne göra så att jag mår såhär dåligt. Jag har tappat sömnlusten, aptiten och gått ner ca 1 kg i veckan sedan allt började.
Nu har det alltså inte ens gått 24 timmar sedan vi träffade psykologen, och varandra sist, men jag kan inte skilja upp ifrån ner. Allt snurrar och jag försöker jobba och prata med mina vänner och familj.
Hur gör jag?! Vi har alltså varit ett par i knappt 4 år och gifte oss för några månader sedan. Allt var bra tills han kom in i bilden för ca 6 veckor sedan och de har tydligen bara träffats ett par gånger, men hörts varje dag. Nu vill hon ha utrymme medans jag räknar minutrarna vi inte hörs.
Hur kan man för bara några månader sedan svära inför hundratals vänner och familj att man vill dela resten av sitt liv med en person och sedan efter mindre än ett halvår hävda att det inte finns några känslor kvar?!
Hjälp...
Men snälla M30, tror du på fullt allvar att du kan tvinga din fru till att sluta träffa kollegan eller ta ert förhållande på mer allvar än den med kollegan? Ser du inte själv hur irrationellt det är? Vad ska du göra? Ska du springa omkring och kontrollera henne 24 timmar om dygnet? Du fattar väl själv att vill hon fortsätta ha kontakt med den andra snubben så kommer hon göra det oavsett hur mycket du kontrollerar.
Ni slösar bara bort er tid på familjerådgivning om hon inte kan vara ärlig, ska du sitta där och avslöja den ena lögnen efter den andra har du tänkt dig? Vad är poängen med det?
Det låter på dig som att du inte riktigt vill acceptera att din fru tyvärr inte verkar tycka ert förhållande är tillräckligt viktig för att släppa kontakten med den andra mannen, utan försöker tvinga henne till det och det kommer tyvärr inte att fungera, viljan måste komma från henne inte från dig.
Jag har varit med om det där och kan av erfarenhet säga att släpp det där NU, för ditt eget bästa. En förutsättning för att man ska lösa problem är att man lägger alla korten på bordet och sluta smussla, det har inte din fru gjort, och det kommer hon inte heller göra, hon kommer hitta nya väga att ha kontakt med kollegan i smyg, du kommer bara springa runt i cirklar och jaga skuggor tills du bara är ett tomt skal. med det?
