Jag orkar inte mer!
Jag är så trött och ledsen nu, vet inte vad jag ska göra.
Har en dotter på 8 mån. Hon har varit ganska "krävande" från start. De första fem månaderna var det MYCKET magproblem och skrik & tårar pga det. Fick bara bära dag ut och dag in, med skrik i öronen... Hon började sitta utan stöd vid 5,5 månad och vid 7 mån började hon krypa. Då blev det lite bättre, har jag tur kan hon roa sig själv på golvet en liten stund. Men oftast inte, det är gnäll/skrik från morgon till kväll om jag inte går runt och bär på henne. Sitter jag på golvet med henne och försöker leka gnäller hon bara och klänger på mig. Sätter jag då henne i knäet kastar hon sig fram på golvet, och blir då jätteledsen och börjar klänga på mig igen, när jag tar henne i knäet gör hon likadant. ALLT jag gör får jag göra med en gnällande tjej på höften. Går jag på toa hänger hon i mina byxor och gnäller. Går jag ut ur rummet och hon inte ser mig blir hon jätteledsen. Sover dåligt på nätterna och vaknar många gånger. Såfort hon bara vaknar till sätter hon sig upp eller börjar krypa i sängen, känns som om hon aldrig sover färdigt för så fort ögonen öppnas ska hon på språng. Hon är främmad för andra och har varit det sen hon var 4 mån, därför är det jobbigt att vara iväg för så fort någon tittar på henne blir hon ledsen. Ingen kan hjälpa till att avlasta... Har sambo men han hjälper sällan till, varken med dottern eller hushållet. Tvätta, städa, diska, gå ut med sopor, rasta hund, plocka undan - ja allt görs med dottern på höften eller vrålande och klängandes om jag sätter henne på golvet.
Är vi iväg på kalas eller när vi ska äta här hemma hinner jag äta en tugga, sen börjas det med gnäll så jag måste lämna maten. Medans sambon sitter och äter i godan ro....
Börjar bli så TRÖTT och bara gråter idag... Tycker att jag har bra tålamod men idag brast det och jag skrek på dottern att sluta gnälla och nu känner jag mig som världens sämsta mamma...
Blir det bättre? 8 månader av detta, kommer det att vända eller bara bli kämpigare?
Har pratat med min sambo många gånger om att han måste hjälpa till, men det blir ingen bättring. Skulle bara vilja flytta och ta dottern med mig. Jag sköter ju redan allt och utan sambon slipper jag lägga energi på att irritera mig på honom...