Min dotter är ledig från sitt dagis i 5 veckor och hon saknar sina fröknar, pratar om dom varje dag. Vi bor ganska nära en av dom, tror ni att det skulle se konstigt ut om vi gick dit och hälsade på? Hon är jättegullig så jag tror inte hon skulle säga nåt, och jag har bara hennes förnamn så jag kan inte ringa före. Det blir ju lite hjälp för att inte tappa kontakten med dagis under sommaren också. Dagis är stängt nu så dit kan vi inte gå.
Nej, det behövs ingen utbildning för att jobba med barn! Bara ett intresse av att passa barn!
Jag tycker TS låter som en "mitt-barn-är-världens-mittpunkt-förälder". Har en sådan mamma på mina barns avdelning och det skulle inte förvåna mig om hon resonerade precis likadant som TS.
Jag jobbar också på förskola och jag skulle INTE uppskatta hembesök under min semster. Räcker gott och väl att man känner nästan alla barn i byn och träffar dem i affären, på badet, på lekplatsen osv när jag är där med mina egna barn. Min 3åring blir ibland irriterad och tycker jag ska sluta prata med alla andra barn hela tiden. Förstår de som väljer bort att jobba i sitt eget område, det kan bli ganska påfrestande ibland även om barnen i sig är underbara och härliga.
Men jobb är jobb och hemma är hemma, den gränsen måste få respekteras utan att man blir påhoppad som "tråkig" eller "otrevlig".
Det föräldrar som TS inte verkar inse är att pedagogerna inte bara har deras barn, utan en massa andra barn också! Stackars den pedagogen om alla barn som har en relation till henne skulle komma och knacka på i hennes hem när hon är ledig. Och hur skulle det se ut om alla semesterlediga barn dök upp en vecka för tidigt (med föräldrar) för att leka på förskolan varje dag?! Kan inte riktigt begripa att personalen går med på det, såvida inte barnet har speciella behov.
Att barnet saknar förskolan tycker jag inte räknas dit för det gör säkert majoriteten av barnen när de är lediga.
Det stör ju personalen och troligtvis den pedagogiska verksamheten, man får verkligen hoppas att övriga föräldrar inte också får för sig att göra som TS för då skulle det bli kaos.
Förstår mig inte riktigt på föräldrar som anser att deras barn ska särbehandlas. Blir tufft att växa upp sen i verkligheten...
Bestämmer vem? Du? Det kan finnas enstaka outbildade på förskolor men det måste finnas minst en högskoleutbildning per avdelning som ansvarar för det pedagogiska arbetet och att läroplanen följs. I min kommun finns tillsynsmän som kontrollerar detta samt att läroplanen följs på ett bra sätt.
Men jag förstår inte vad eventuell utbildning har att göra med att man ska vilja ta med jobbet hem utan ersättning. Skulle det gälla alla yrkesmän utan utbildning?
För mig som har egna barn i förskoleåldern kan det bli lite klurigt ibland då det hänt att mina barn har kompisar som jag jobbar/jobbat med. Då får mina barn givetvis bjuda hem dem som de gör med andra kompisar. Men då är det mina barn de besöker, inte primärt mig.
Det har även hänt att "mina" förskolebarn kommit som påskkärring hos mig. Det är inte heller något problem. Då ger jag godis som till alla påskkärringar till skillnad till på jobbet där vi har sockerstopp.
Mitt barn har speciella behov, men jag väljer att ändå låta personalen på nya fsk koncentrera sig på de barn som måste vara där under sommaren och vänta tills de är bredda och kanta emot oss.. visst de absolut ultimata hade vart om sonen hade fått träffa personalen intensivt innan vi ska skola in så finns de möjligen en chans att inskolningen skulle gå fort. Men jag anser inte att de spelar någon roll om han så tar uppåt en månad på sig och känna sig trygg och acceptera att börja på dagis på ett nytt ställe. Det får ta den tid de tar...
Men så har jag själv jobbat inom förskola och tycker inte att de passar sig.
Jag läste rubriken som HÄLSA på stället för hälsa PÅ. Jag skulle aldrig komma objuden hem till en "fröken". Ser jag någon av dem på tex affären pejlar jag om hon ser stressad ut och låter henne hälsa först f.a inte tränga mig på! Ser sonen fröken får han dock alltid säga hej, för han förstår inte skillnaden jobb/privat.
Nej, det tycker jag inte.
Kan du inte låta ditt barn rita en teckning till fröken och så skriver du ett fint kort där du berättar att ditt barn längtar efter dagis, längtar efter fröknarna, ser fram emot att få börja igen och att du är tacksam för att du har ditt barn på en så bra avdelning?
Jag menade hem till henne. Vi bor inte så långt från varandra och hon har visat min dotter var hon bor när dom varit ute på promenad med dagiset.