Sommarångest

Detta är ju ett individansvar. Det hänger på dig själv att komma ut i sociala sammanhang. Du har prövat kurser kanske dags att pröva en förening där du finner andra med liknande intresse och kan odla nya kontakter. Vidare kan du ju alltid ut på krogen för att se om det kan ge något. Ut och var social i alla sammanhang så kommer du träffa den rätte när du minst anar det.
Att sitta och tycka synd om sig själv är inte konstruktivt, det leder inte till någon förändring till det bättre.

Har du kollat utbudet av sommarkurser på folkhögskola? Då brukar man bo på internatet och ha fullt upp med aktiviteter i ca en vecka (olika kurser är olika långa). Nu tror jag att ansökningstiden kan vara ute för de flesta kurser men det kan löna sig att ringa och fråga om det finns platser kvar.

Bra jobbat at du har försökt lösa ditt problem men du har gjort två klassiska misstag. Det fösta är att du gick på den gamla myten att kvällskurser skulle leda till nya vänner. Jag vet inte riktigt varför den bilden finns idag, kanske var det så för många år sedan att man knöt nya kontakter på kvällskurser och sen har det levt kvar eftersom de flesta som ger detta tips faktiskt aldrig har varit på en kvällskurs. Man bör också lägga till att kvällskurser inte är något vanligt fenomen som det kryllar av idag och dom som finns är sällan direkt välbesökta.

Det andra misstaget du gjorde var att du förväntade dig snabb utdelning.
När man som vuxen söker nya vänner är det ofta ett rejält arbete där man får investera mycket innan det ger utdelning

Det du bör göra är att göra en långsiktig plan för hur du ska träffa mer folk, få folk att komma ihåg dig och hamna i människors cirkel. Det är ett mycket hårt arbete.
Nyckeln till detta är att bli en intressant människa med många järn i elden och ha ett mycket aktivt och socialt liv.
Det är faktiskt inte så komplicerat alls egentligen och det är inte i närheten så svårt att få nya vänner som vuxen som många säger, det är bara det att dom flesta gör helt fel och ger upp för snabbt.

Många har detta problem som du TS.

Jag tror att mycket idag är alldeles för krystat. Om man ska hem till nån måste man grilla, bjuda på en tillställning, de måste hända nåt och de måste va speciellt. Det går typ inte att bara komma hem till någon bara för att se på tv eller läsa tidningen, för det är för tråkigt och kan kännas lite udda.
Om flera kom över för vanliga alldagliga saker så skulle nog flera ha vänner som man kan sitta och bara ha sällskap av utan att göra en grej av det.

Var bor du?

Nej det kände jag inte till. Det ska jag kolla! Tack snälla du för rådet!

Nu har jag visserligen en sambo så det är lite annorlunda än för dig men vi är också hemskt ensamma och utan familj och vänner. Jag hatar att läsa på FB på helger, långhelger och semestrar för alla har så mycket på gång och reser bort hela tiden men det kan inte vi göra. Så sommaren går oss bara förbi också när vi är ensamma hemma och inte gör något speciellt men vi ser andra göra massa saker med tusen foton på fb. Vi har också försökt skaffa vänner men det är lättare sagt än gjort i vuxen ålder så jag förstår hur illa det måste vara för dig ts. Tyvärr har jag inte några bra råd att ge dig men jag hoppas att du får en bättre sommar än du vågar hoppas på på något sätt.

Tack för att du skrev som du gjorde! Du har det inte som jag, men man kan ju uppenbarligen vara ensamma även om man är två. Jag tänker också som du ibland när jag läser om alla som är så uppbokade och eller har problem med familjemedlemmar, släktingar och vänner. Jag menar inte att förminska någons problem, men jag önskar att jag hade någon att irritera mig på jag också. Jag hoppas att du och din sambo får en bra sommar ni med.

Nja. Hade skrivit att du va intresserad av hundar hade jag rådigt dig att gå till brukshundsklubben där det finns folk för jämnan. Har du något speciellt intresse?

Jag tycker att det låter positivt att du ändå försöker göra något och att du tar tag i din ensamhet!

Är du inte intresserad av familj och partner? Sommaren är ju annars en utmärkt tid att utforska den delen av livet. 

Men, man behöver ju av olika anledningar inte ha något behov av partner och barn, eller så anser man att man har passerat det stadiet av livet (i första hand beträffande barn). 

Ett tips som jag har fått av andra är att börja cykla (landsvägscykel) och anmäl sig till en cykelklubb. Jag är själv inte med i någon, men de bekanta jag har som är det (i Stockholm) har berättat om att det finns en otvungen och fin gemenskap som även kan innefatta aktiviteter utanför cyklingen vad jag har förstått (det är dock ytligt bekanta från tidigare jobb som har berättat om detta, så jag vet inte vilken klubb de tillhörde m.m.). 

Även andra idrotter kan bygga fina gemenskaper. 

Ännu ett bra råd! Tack! Har inte cyklat på länge så det är kanske på tiden? Då har jag en sak till att kolla upp. Känner mig litet gladare.

Jag var väldigt ensam tills jag skaffade hund. Nu har jag iaf tio personer som jag kan ringa och fråga om de har lust att hänga med ut i skogen eller åka och bada med hundarna. Så om du har funderat på att skaffa hund kan jag varmt rekommendera det. Då får du sällskap i TV-soffan om kvällarna också, och någon att leka i snön med. =)

Jätteroligt att du inte är ensam längre. Hunden är människans bästa vän, brukar man säga. Tack för det bra tipset, men det blir ingen hund för mig. Jag skulle inte bli en bra hundägare. Jycken ska ju ut i ur och skur och det är inget för mig.

Vad roligt att du tycker det!

Jag cyklar själv en hel del och har funderat på att gå med i cykelklubb. Men jag tror faktiskt att det går att hitta cykelsällskap utan att vara med i någon klubb också, även om det kanske är lite svårare. (Jag gillar dock mest att cykla själv eftersom jag ser det främst som en träningsform).

Nu låter det som att jag är någon slags cyklingsfreak, och det är jag ju inte, men jag känner att cykling faktiskt är en 'lagom social' verksamhet som skapar en viss närhet och som alla kan utöva - oavsett ålder och träningserfarenhet. 

Hoppas att du hittar något som passar dig!

Du vill inte ha en hund skrev du men en katt då? Katter är mycket lättare att ta hand om och kräver inga promenader och kan vara ensam hemma hela arbetsdagen utan problem. Katter ger oss mycket glädje i vår ensamhet iaf.

Finns det verkligen inte en enda människa i din närhet som du skulle kunna försöka fördjupa en vänskap med? Någon på jobbet, en granne, ett gammalt ex eller en kusin? Har du några vänner på internet? Det har gett mig lite social kontakt genom åren för även om dom inte ens vet vem jag är så har man någon att prata med ibland. Du kanske kan börja brevväxla med någon här på FL t ex?

Ja, nu är värmen här och jag känner ångesten krypa på. Alla krav på att man ska vara vältränad, fit och brunbränd.
Jag är i hyfsad form, men inte riktigt som jag skulle vilja vara. Mycket p g a skador.
Över 40 också, så det blir allt svårare att ha platt mage med rutor.
Ett par tjejer vill ses, men jag drar mig för det. Känns inte speciellt kul att ta av sig inför tjejer när man inte själv är nöjd med hur man ser ut.