Svärmor
Detta kanske blir fjantigt gnäll inlägg, men för mig är det lite utav en jobbig situation.
Jag och sambon har precis flyttat ihop och vi väntar barn i höst. En efterlängtad flicka som många ser fram emot eftersom det är väldigt många pojkar i hans familjen annars. Men känns lite som att svärmor tar över barnet nästan lite innan hon ens är född. Planerar och shoppar enormt mycket, hon har shoppat hur mycket barnkläder som helst och jag har hunnit köpa två tröjor kanske, och säger liksom "ja, nu har ni kläder så ni klarar er ett tag så nu behöver ni inte köpa något", och hon köper en massa andra barnsaker som man själv inte har fått vara med att välja om man vill ha eller inte. Bilbarnstol som jag trodde att jag och min sambo skulle köpa tillsammans och välja ut har hon redan köp, hon ska även köpa vagn som tur är som vi får välja något ut tillsammans, och sedan en massa annat har hon redan köpt. Om vi inte hade sagt ifrån om säng och skötbord så hade hon absolut köpt det med, men där sa jag bestämt att jag ville köpa själv så jag och sambon kunna välja tillsammans, jag och min sambon utan henne. Visst är man tacksam för all hjälp och så, men eftersom detta är vårt första barn så vill man vara med och bestämma själv och säga vad man vill ha och inte vill ha, och kunna köpa själv. Visst, kanske småsak, men det är rätt så påfrestande då det känns som att hon tar över. Flera i hans familj lägger sig i med, men hans mamma är hemskt mycket upp i.
Och sen så är svärmor är precis överallt. Hon kommer hem hit och "klampar på" (hon har nyckel in hit), hon kan om man har tur ringa på dörren en signal men kliver sedan direkt på. En gång skulle jag vara hundvakt som jag klantigt nog råkade somna om innan hon kom så hon kom ända in till sovrummet där jag ligger naken (pga värmen) och gubben sov efter nattjobb. Visst, var mitt fel som somnade om, men det var enormt jobbigt att vakna naken med henne ståendes vid sängen. Men att hon bara kliver på överhuvudtaget och hela hennes energn tar över hemmet känns det som. Det är min och min pojkväns hem och barn, inte hennes. Jag vet inte vad jag ska göra, försökt att prata med sambon som går si o så. Ska man våga säga direkt till henne och hoppas på att det inte blir kanske någon osämja då jag vill ha en bra kontakt med hans familj. Är det någon som har varit med om liknande? Vad har ni gjort? Kanske många inte känner av så mycket i sån här situation men för mig är det rätt så påfrestande. Då det känns som att hon invanderar hos oss och ett liv som vi försöker skapa tillsammans med vår nya familj tillsammans.