Biomamman vill inte ha barnen på vår vecka
Pappan har skadat sig på jobbet. Han är helt sängliggande förutom de få tillfällen han stapplar med kryckor till badrummet för att kissa. Han är vaken, pigg och glad annars.
Barnen bor varannan vecka. Jag (bonusmamma) hade hand om barnen nyårsafton så att vi fick fira ihop. Eftersom pappan inte kan ta hand om barnen alls så anser jag att de bör vara hos sin mamma nu tills han mår bättre. Jag har erbjudit mig att ta barnen på dagen ibland och avlasta, göra kul saker med dem. Men att kväll/natt är en känslig stund där de behöver en anknytningsperson. Mamman är frisk, kry, hemma och ledig.
Mamman vill absolut inte ha barnen. Hon anser att hon inte har något ansvar om det inte är hennes vecka och att det är mitt ansvar att ta hand om barnen när pappan inte kan. Hon sa att det valet gjorde vi när vi flyttade ihop och att barnen inte har något rätt att välja. Vi ska helt enkelt tvinga oss på dem, oavsett vad dem känner inför det. Det gick så långt att hon började gråta i telefonen över att hon inte vill hämta dem. Barnen är 4 och 6 år gamla.
Jag älskar mina bonusbarn och har hämtat dem var och varannan vecka sen jag och pappan träffades för att hon har varit sjuk och inte orkat. (Jag var arbetslös och pappan jobbar väldigt långa dagar när barnen är hos mamman så det föll sig naturligt att jag fixade det då). Men då har pappan kommit hem på kvällen och nattat dem, pratat om saker de behöver prata med honom om och tröstat dem när de haft mardrömmar. Jag anser att det är jätteviktigt att jag och bonusbarnen bygger en trygg relation som håller livet ut. För jag räknar ju med att jag och pappan håller ihop nu. Då kan jag inte tvinga mig på dem när de inte vill ha mig där. De är barn, jag är vuxen.
Mamman har tidigare varit inlagd för psykiska besvär och då hade jag givetvis hand om barnen när pappan också var sjuk och ingen ordinarie vårdnadshavare var tillgänglig. Men nu är mamman alltså frisk, hon vill bara inte vara förälder just nu.
Har jag rätt eller har mamman rätt? Är det mitt ansvar på våran vecka? Eller är hennes reaktion med att argumentera över barnen på mig och sen börja gråta för att hon inte vill hämta dem lite oroväckande?
Hur kan man agera i den här situationen?