Anonym (Helloo) skrev 2019-10-24 19:30:57 följande:
Hur går det för dig, stackare du verkar ju ha det jättejobbigt. Har de inte hittat gallstenar eller vad händer? Du kanske har någon annan magåkomma har de gjort gastroskopi? Jag har gallstenar vilket jag anat och nu fått bekräftat men får ingen behandling utan ska gå med den här skiten tills det blir akut nödläge.
Så hade jag också, men (som jag nämnt tidigare i tråden för TS *hej TS tänker på dig!*) så funkade det inte så bra.
Framförallt kändes det som om läkaren inte riktigt trodde på mina anfall heller... Så jag dokumenterade varenda anfall i två veckor, när de började, när de slutade, vad jag gjorde åt dem (eller inte gjorde för vid nåt tillfälle tror jag att jag missade att ta med mig diklofenaken som jag fick), vad jag ev ätit för att triggat i gång dem osv. Var säkert mer i det brevet, minns inte nu, men tror det var 3-4 sidor ordentligt uppstolpat för tydlighet.
Hur som. Lämnade in papperna på vc kl 09 i ett kuvert till min läkare och gick sedan till ÖF med min yngsta och 09.30 ringde han upp... DÅ fattade han hur jag hade det tydligen. Det slutade med att jag faktiskt hamnade i operationskön, förvisso 3 månader fram i tiden.
Cirka 1,5-2 månader senare en söndagsmorgon hamnade jag dock på jouren där de försökte hjälpa mig (typiskt nog en av få tillfällen vi hade barnvakt och inga barn hemma...). Tillslut konstaterade jourhavande läkare där att min sambo fick köra mig till det större sjukhuset ett par mil bort.
Väl där fick jag någon dundermedicin och blev lite människa, men vid röntgen konstaterades även inflammation i bukspottskörteln, så jag blev inlagd direkt i väntan på operation. 5 dagar senare var jag opererad och klar och det som var ca 14 stenar vid första röntgen var det 1 sten kvar som satt sig på tvären plus en riktigt fult inflammerad gallblåsa fick jag höra efter op.
Nu vet jag att detta tyvärr inte verkar ha hjälpt TS, men det kan ju hjälpa någon annan. Egen dokumentation är så viktigt i vården har jag insett både från min egna upplevelser med gallan samt även hos närstående i andra situationer. Även om journalerna finns, betyder det inte att det blir rätt.