ska jag också vara ett svin eller hur ska jag göra?
jag vill göra historien så kort som möjligt. Jag träffade en tjej för 4 månader sedan, jag träffade henne när jag mådde sämst eftersom min förra tjej hade lämnat mig för 1 månad innan dess. Hon blev som en skyddsängel för mig, jag var på toppen, jag mådde så bra, jag var värdens gladaste person men allt förändrades på grund av en förbannade skämt. Hon ville göra en april skämt på mig en kväll när jag var hos henne. Hon sa att hon är gravid, jag blev chockad och eftersom vi var tsm bara 3 månader så frågade jag på ett seriöst sätt "ÄR DET MITT BARN" hon har tagit detta väldigt hård och dagen efter var hon totalllllt annan människa. Hon ville göra slut för att hon ser inga framtid för oss från ingenstans. Helt sjuk att hon sa bara för 12 timmar sen hur mycket hon älskar mig och hur mycket jag betyder för henne. Nu har det gått 3 veckor sedan hon gjorde slut och jag har aldrig mått så här dåligt under hela mitt liv. Jag mår mest dålig över sättet och anledningen att förhållandet tog slut. Jag hade behandlat henne som en prinsessa i tre månader och försökte varenda gång jag träffade henne överaska henne med en blomma eller nånting lite så hon blir glad. allt var på toppen, allt verkade så bra och allt gick åt helvete på en sekund, på grund av en fråga och ett skämt.Hon lämnade mig när jag älskade henne som mest och satsade hela mitt liv på henne. Men i tre veckor hur mycket nu jag bett henne, gråtit eller gjorde allt i min makt men ingenting har förändrats. Hon väntar på svar från migrationsverket för att förlänga sin uppehållstillstånd i Sverige och jag vet att det är viktigaste som finns för henne att få stanna här men jag har bevis på att hon har lämnat felaktiga bevis till migrationsverket och kan i princip förstöra hennes liv och framtid i Sverige för det känns att hon lekte med mina känslor och hon har inte frågat en enda gång hur jag mår sen hon avslutade. En del av mig säger att jag måste förstöra hennes liv så hon kanske förstör hur det känns att hugga någon bakifrån men den andra del av mig säger att det är inte jag, att jag är inte ett svin. Jag mår fortfarande skit och jag vet inte vad som är rätt och vad fel. vad hade ni gjort? att göra det jag gillar, umgås med kompisar, träffa nya människor, gå vidare o bla bla funkar inte för mig. Jag var sårad o mådde skit reda när jag träffat henne o hon var medveten om det och nu mår jag ännu sämre.