Barnen om det grova våldet: Pratar med mamma

Nyhetsflödena har fyllts av svarta rubriker om unga som skjutits, trappuppgångar som sprängts och personer som dör. Mitt i detta finns barn som ständigt matas med information som kan väcka rädsla.

Klasskompisarna Signe Thorsbrink, Lovisa Ericsson, Iben Liljedahl och Nina Semenza är tolv år och går i sexan i Stockholm. De brukar följa nyheterna genom att titta på Lilla Aktuellt, som de tycker ger en bra bild av vad som händer utan att skrämma upp.

– Jag blir aldrig orolig när jag ser Lilla Aktuellt, men stora nyhetskanaler som Expressen finns på Tiktok och ibland kan jag bli rädd för det som de säger, säger Nina Semenza.

Pratar med mamma

Utöver att ta del av nyheter pratar kompisarna ibland om gängkonflikter och våld. Och alla kan ibland känna sig lite oroliga. När Iben Liljedahl går hem själv kan hon känna oro över att det skulle hända henne något, även fast hon vet att risken är liten.

– Jag pratar med mamma en del, jag tycker att det är skönt att prata med en vuxen, säger hon.

Barnkonventionen säger att alla barn har rätt till information. De ska få veta vad som pågår på ett sätt som är anpassat för dem. Därför har information till barn om gängkonflikter och våldsdåd nu publicerats på Lilla krisinfo, en del av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Många barn drabbas på olika sätt av gängkriminalitet och våld, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris, som också har varit med i framställningen.Det påverkar barn som följer nyhetsrapporteringar, som hör hur andra pratar om våldet eller så bor de i området.

Tydligt och enkelt

Informationen består av frågor och svar riktade till barn och unga, som bygger på uppgifter som samlats in från exempelvis polis och socialtjänst.

– Mycket har med det språkliga att göra. Det ska vara lättillgängligt, tydligt och enkelt. De behöver tydlig information, precis som vuxna i kris, säger Anna Toss, redaktör och projektledare på Lilla krisinfo.

Frågorna handlar exempelvis om varför personer blir gängkriminella, varför polisen inte kan stoppa våldet och varför det är så mycket skjutningar.

– Och så finns det råd riktade direkt till barn. Om hur man kan göra om man är orolig för det man ser i rapporteringen eller för att man själv befinner sig i utkanten av de här nätverken, säger Marie Angsell.

Fakta: Bris tips till barn som känner oro

• Om du är orolig eller har funderingar och frågor så är det bra att prata med någon.
• Om du hamnar i en situation som känns otrygg så försök gå därifrån, ring till eller leta upp en vuxen du känner.
• Var snäll mot dig själv och gör inte sådant som gör dig mer rädd. Att följa skrämmande händelser på sociala medier kan öka din oro. Det kan kännas som om det pågår hela tiden, och gör att det obehagliga får en för stor plats i dina tankar. Sluta följa såna konton (eller pausa dom), och begränsa dom typer av inlägg som du mår dåligt av.
• Om någon försöker locka dig med pengar eller annat för att få dig att göra saker, försök att säga nej. Berätta sen om det som hänt för en vuxen du litar på.
• Om du har gjort olagliga saker, frivilligt eller för att du har blivit tvingad, saker som du vet är eller du tror kan vara fel och skäms över, så finns det vuxna att prata med. Förändring till det bättre är alltid möjligt.
• Oavsett vem du är, var du bor och vad du har gjort så har du alltid rätt att känna dig trygg och må bra.

Källa: Lilla krisinfo