Kamouflagedjur
Insekter och djur har en otroliga förmåga att smälta in i omgivningen och undvika bli upptäckta av rovdjuren. Genom årtusenden har de anpassat färg och form för att imitera växter och miljöer så till den grad att det nästan är omöjligt att avslöja dem. Ibland för att inte ätas upp, andra gånger för att själva komma nära sitt byte.
När Charles Darwin lanserade sin idé om evolutionsteorin i boken Om arternas uppkomst 1859, utgjorde förmågan att överleva genom att smälta in i den omgivande miljön ett av hans argument.
"Om vi finna bladätande insekter gröna, barkätande gråspräckliga, fjellripan om vintern hvit, om vi se, att skotska ripan har ungefär hedens färg, orren torfmossens, så hafva vi skäl att antaga, att sådana färger äro nyttiga för de nämda insekterna och fåglarna och tjena dem till skydd", skrev han i bokens fjärde kapitel Det naturliga urvalet.
Darwin antog att denna anpassning skedde över flera generationer och under mycket lång tid. Föga anade han då att en tillsynes oansenlig fjäril och den industriella revolutionen, som svepte genom Storbritannien, skulle komma utgöra en av teorins främsta bevis – och att den skedde under loppet av bara några få år.
I Storbritannien fanns vid 1800-talets början nästan bara ljusa björkmätare, en fjärilssort som vi hittar även i Sverige. Färgen gjorde att de lätt smälte in mot barken på ljusa trädstammar och kunde därmed undvika att upptäckas av hungriga fåglar.
Förutsättningarna förändrades i takt med att Storbritannien industrialiserades och trädstammar färgades mörka av den sotfyllda luften. De ljusa björkmätarna förlorade plötsligt sin maskeringsförmåga och blev snabbt mat åt fåglar, medan en mörkare variant av samma fjäril plötsligt och på mycket kort tid ökade i antal.
Vid en räkning av björkmätare i slutet av 1800-talet utgjorde den mörka varianten hela 98 procent i trakten kring industrialiserade Manchester. I takt med att föroreningarna från koilfabrikerna minskade över åren såg man en återväxt bland den ljusa sorten.
Man hade alltså bevittnat en evolution av en arts maskeringsförmåga på bara några få år. Upptäckten – vars legitimitet diskuterades under lång tid – används än idag som ett av de tydligaste bevis för Darwins teorier. Darwin själv hann dock avlida innan studien hann publiceras.
Här nedan kan du se några av naturens mest fantastiska kamouflagedjur.
En vårtbitare kamouflerar sig som löv i Costa Rica. Foto: IBL
Hymenopus coronatus är en slags bönsyrseart som maskerar sig som orkidé. Foto: IBL
En stor bladsvansödla (Uroplatus sikorae) på Madagaskar. Foto: IBL
Larv av absintkapuschongfly. Foto: IBL
Vårtbitare i Costa Rica kamouflerad som mossa. Foto: IBL
Pygmésjöhästen (Hippocampus bargibanti) är endast två centimeter och en mästare på kamouflage. Foto: IBL
En vårtbitare maskerad som löv i Costa Rica. Foto: IBL
Bönsyrsan Deroplatys dessicata kamouflerar sig genom att imitera döda löv. Foto: IBL
Larven till en ekflikmätare kan maskera sig som kvist. Foto: IBL
En jättekrabbspindel (Pandercetes gracilis) smälter in mot trädstammen. Foto: IBL
Lövsvansgecko på Madagaskar. Foto: IBL
Vårtbitare av familjen Tettigoniidae i Csota Ricas regnskog. Foto: IBL
En bönsyrsa på ett löv i Bali, Indonesien. Foto: IBL
En vandrande pinne av arten Tropidoderus childrenii. Foto: Flickr
Larv av okänd art i regnskogen i Malaysia. Foto: Flickr
Fjäril maskerad som löv. Foto: Wikipedia
Fjäril av arten Fascellina chromataria. Foto: Flickr
Insekter av arten Umbonia crassicornis imiterar taggar på en gren. Foto: Wikipedia
En spindel som är lätt att missa. Foto: Flickr
Trasigt löv eller fjäril? Foto: Flickr
En flundra av arten Bothus mancus, gömmer sig på botten i vattnen utanför Singapore. Foto: Flickr
Fjärilslarv av arten Entometa fervens utanför Brisbane, Australien. Foto: Flickr