Vad är aggressionsproblem?

Christian Broberger är forskningsgruppledare vid Karolinska Institutet beskriver aggressionsproblemets betydelse och vilka konflikter som uppstår:

– Man ska inte tänka på aggression som något enbart problematiskt som inte hör hemma i vårt moderna samhälle. Vi använder oss dagligen av aggression för att nå olika mål. Det är en del av vårt normala beteende, där vi försvarar oss från andra eller värnar om något som är viktigt för oss.

Christian ger exempel på små konflikter som kan uppstå i vardagen:  

– det handlar om allt ifrån att blänga på varandra i trängseln på bussen till att höja tonläget i en mejlväxling för att stå upp för något man tycker är viktigt. Trots detta är det en självklar del av våra liv saknas en tydlig och allmänt accepterad definition.

Aggression har ett tydligt konfrontativ syfte för att uppnå något man önskar. Ilska är inte en förutsättning för detta menar Christian Broberger.

– Nej, jag skulle vilja säga att om du kan åstadkomma aggressivt beteende utan att vara ilsken, då har du en fördel eftersom du då inte är emotionell utan kan göra rationella beslut. Om ditt mål är att få makten över en situation eller att få ett jobb, då kan det vara bättre att fokusera på vad din opponent gör och troligen tänker. Jag säger inte att aggression utan ilska är en bättre eller sämre typ av aggression – jag säger bara att den troligen är mer fruktbar om man vill uppnå något.

Vilken behandling finns det för att minska aggressionen? 

Det finns olika sätt att hantera sina aggressionsproblemen på när den skapar lidande hos den berörda personen eller sin omgivning. Den behandling som finns tillgänglig i dagsläget är olika varianter av kognitiv beteendeterapi, KBT. 

Johan Bjureberg är forskare vid centrum för psykiatrisk forskning vid Karolinska Institutet. Han arbetar tillsammans med sina kollegor som erbjuder internetbaserad KBT-behandling för personer som söker hjälp för sin aggression.

Om personen jagar upp sig över vad som sagts ska de träna sig på att hitta andra förklaringar till kommentaren – kan personen ha menat något helt annat, som inte var ovänligt eller kränkande? I den andra varianten ska studiedeltagarna träna på att lägga märke till sina känslor och impulser – de ska öva på att känna ilska och vrede välla upp inom dem utan att agera utifrån det och sedan ska de observera vad som händer med känslan om de bara låter den vara. I den tredje varianten ska uppläggen kombineras.

Studien tillåter forskarna att mäta hur bra deltagarna behärskar teknikerna före, under och efter sin behandling. Med hjälp av studien har forskarna upptäckt att det är viktigt att träna på just det man behärskar sämre och sen utgå från den behandling som fungerar bäst. Förhoppningen är att de blir bättre genom övning och sedan får en förbättrad aggressionskontroll menar Johan Bjureberg.

Vill du veta mer om hur du eller någon i din omgivning kan få hjälp med sina problem, kan ni vända er till Studie.nu. Om du vill diskutera med andra om aggressionproblem då kan ni gå in på familjelivs forumtråd

Källa: Karolinska Institutet och Pixabay