En ny statlig utredning föreslår att fastighetsägare, inklusive villaägare, själva ska ta ett större ekonomiskt ansvar när det kommer till klimatanpassningsåtgärder – exempelvis skyddsvallar och diken. För enskilda hushåll kan det innebära stora kostnader, upp till flera hundratusen kronor, det skriver Vi i Villa.
Utredningen, som presenterades i april, syftar till att stärka Sveriges beredskap inför klimatförändringar.
Kravet: Fastighetsägarna måste betala
Villaägare kan behöva stå för en del av notan när kommunen gör klimatanpassade åtgärder som skyddsvallar och diken. Och det kan bli en dyr historia för de enskilda hushållen – det kan handla om hundratusentals kronor, skriver Aftonbladet enligt Vi i Villa.
Enligt utredningen ska staten och kommunerna fortsatt ge vägledning och i vissa fall även ekonomiskt stöd, men huvudansvaret för åtgärderna föreslås ligga på fastighetsägarna själva. Dessutom kan skärpta krav på klimatanpassning införas vid nybyggnationer och omfattande renoveringar.

Störst påverkan längs kusten
De största klimatrelaterade riskerna i bebyggda områden bedöms vara kraftigare skyfall och stigande havsnivåer. Därför kommer framförallt husägare i kustområden som riskerar att drabbas av översvämningar, ras eller andra klimatrelaterade problem, är de som främst kan komma att omfattas av de nya reglerna.
För villaägare kan det till exempel handla om att kommunen bygger skyddsvallar eller gräver diken på sin egen mark. Men om detta bedöms minska klimatrisken för en intilliggande privat fastighet, kan fastighetsägaren behöva betala en avgift. Enligt förslaget ska dock avgiften inte överstiga 10 procent av fastighetens marknadsvärde. Har man begränsade resurser ska det gå att betala med hjälp av en avbetalningsplan.

Oron för höga kostnade
Förslaget har väckt oro bland villaägare och fastighetsägare. Kritiker menar att det riskerar att bli en ekonomisk börda för enskilda hushåll. Särskilt i områden där riskerna för översvämning är höga.
Samtidigt påpekar utredningen att samhället måste anpassas till ett förändrat klimat, och att det offentliga inte har kapacitet att stå för hela notan.
Förslaget ska nu skickas ut på remiss. Därefter kan regeringen, om den väljer att gå vidare, lägga fram en proposition till riksdagen. Det är ännu inte beslutat om förslaget blir verklighet, och innehållet kan komma att justeras innan dess.
