Nu ställer jag till rabalder...

Vad är värst egentligen? Att bli kränkt av sin förälder "Min mamma accepterade inte den jag ville vara, hon ville anpassa mig till hennes världsbild" eller att bli kränkt av andra barn "mina klasskompisar förstod mig aldrig och retade mig. Tack vare stöd hemifrån klarade jag mig bra ändå"?

Hej! Jag själv gick helst runt i grön överdragsoverall (sån man drar på sig när man grovarbetar), stövlar och keps. Ville ju se lika dan ut som farfar som var stora idolen. Visst hände det att folk trodde att man hette Emil och inte Elin, men jag har inte fått några större men av detta vad jag vet. Ungarna kan gott få klä sig som dom vill. Det mesta är ju ändå bara tillfällgt, jag använder då aldrig overall idag ;)

Vill min son bära kjol följer jag gladeligen med honom och köper en.

"pojkars (generella) intresse för bilar o brum-brum --- jag tror ändå att en del sitter i generna"

ALLA flickor jag känner gillar traktorer och bilar jättemycket. Det är klart att det är spännande med något som blinkar, brummar och grejar? Är det otjejigt att gilla traktorer? Är det fel på de tjejer som gillar traktorer??

Och, särskilt ni som är förskollärare, ni borde väl känna till att barn LÄR SIG saker redan när de är ett halvt år gamla?

Om alla blickar och kommentarer och presenter och äldre barn leder åt samma håll, dvs. att flickor håller till i hemmahörnan med dockorna på dagis, så LÄR de sig ju rätt snart att det är där de förväntas vara. Eller hur. Ganska långt innan de blir, säg, fyra år.

För att vi ska kunna MOTVERKA könsrollerna, och ge alla barn en bättre chans att välja precis som de vill, tror jag att vi måste jobba på ALLA fronter samtidigt. Vi måste också göra saker som tar emot litegrann, t.ex. dela mer lika på föräldraledigheten.

Jag hoppas att inte Mums inlägg nr 645 försvinner i floden just nu. Det vore väldigt intressant att höra era svar på de frågor som ställs där!

Einstein - det kan jag ju inte veta. Det enda jag kan göra är att kämpa för att han ska få en bra självkänsla och ett gott självförtroende och vara stark i sig själv. Och det gör jag inte genom att berätta för honom att han är fel i omvärldens ögon, utan genom att stärka honom i hans personlighet.