Blivande USKor kämpar vidare - part III

ericas mamma skrev 2007-05-23 20:21:43 följande: Du får inte tvinga en brukare att använda blöja, tror jag. Antar att medinflytanderegeln gäller, och rätten till självbestämmande. Däremot kan du försöka i förbifarten, jag brukar göra såhär: tar en blöja med mig till brukaren och säger "nu gör jag kvällsmat sen byter vi blöjan också. Vad vill du äta?" Typ.

Tandvård var inget jag valde utan det var en obligatorisk kurs som hela klssen läste. En i klassen valde sedan att läsa vidare till tandsköterska i termin 3 och då var vi ändå 34 elever i den klassen.Nu till något annat:Jag gick sista dagen på praktiken i går och gissa vad... Jag är inte godkänd!! Deppar ihop totalt!Det har ju varit så rörigt med en vecka där och en vecka där och nån halvtidsbedömning som jag bett om har jag ju inte fått så jag har inte haft ett hum om nånting hur det har gått och fått nån chans att rätta till ev fel.Anledningen till att dem inte kan godkänna mig som jag fattade det var att jag ska kunna hantera en väldigt akut situation, hur gör jag då. Fick ett ex om en kvinna som svimmar. Jag sa att jag skulle lägga henne på golvet om det inte fanns nån säng precis där jag befann mig med kvinnan. Men samtidigt så är ju en avsvimmad person väldigt tung, det viktigaste är ju att hon får hjälp omedelbart så det är ju viktigt att larma. Om hon svimmar i sängen, att fälla ner huvudändan av sängen.Jag tror dem flesta uskor skulle hantera situationen på samma sätt så jag kan ju knappast vara unik som tänker såhär.Sedan så hade jag uteblivit från rapporteringen ibland. Ähhh, ja, blir ju osäker på hur dme vill ha det. För när jag visat intresse så har man blivit avhyst och när man då hållt sig undan så blir man tagen för att vara ointresserad. Så det är en svår balansgång, men jag har inte gjort det för att jag varit ointresserad, absolut inte. Jag vill bara inte framstå som framfusig. Ibland när jag vill läsa nåns förlossningsplan om en patient vi har hand om har det sagts att det behöver du inte läsa och ibland när jag inte gjort det ja då minsann ska man göra det. Hur ska man veta vad som gäller när det är okej ibland och ibland inte alls?Sedan detta med hygien. Varför bär du förlovningsring? Ja, gammal vana och för att jag älskar min kille. Näää, men det verkar ju vara okej att ha alla andra smycken här och tom långärmade tröjor på oss, vissa har tom armbandsklockor på sig så man får ingen klar uppfattning om vad som gäller. Dessutom har jag rena händer med sprit och handskar på mig och jag vidrör ingen slemhinna heller, det gör ju barnmorskorna desto mer.Summan av kardemumman blir att dem nu rekommenderar mig att göra några veckor till, men det blir nog inte på den avdelningen jag varit på, vilket jag tycker är sjukt. DEM vet ju vad jag behöver träna mer på, jag känner igen avdelningen, deras rutiner, jag börjar hitta saker å ting. Varför komma till en ny avdelning å börja från grunden där när jag har grunden från där jag varit nu? Dem förstår vad jag menar, men det är ju privat och en förlossningsavdelning med eftervård och jag passar väl inte in där helt enkelt med mina bristfälliga kunskaper.Jag vet inte om det blir nån förlängning, var nånstans och när i så fall. Jag vet helt enkelt ingenting. Jag fick inte ens med mig mina papper igår utan det ska buntas ihop och skrivas några rader och skickas hem till mig med post..Jag bara undrar varför jag som elev inte har fått nån halvtidsbedömning? Det har ju alla elever rätt till och jag har bett om det upprepade gånger. Det känns som att dem sket i den just för att jag skulle bli icke godkänd.Jag vägrar gå om hela kursen. Didaktus har ju så att teorin och praktiken bygger på varandra så fixar man inte teorin men praktiken så är man inte godkänd och får börja om på scratch igen. Fixar man teorin och inte praktiken så får man hoppas av och börja om igen. Hur det är på min skola där jag går vete fan, för nån info och backup från skolan existerar ju inte. Jag har inte ens fått nån hint heller om jag var så dålig, så jag är verkligen förvånad att dem inte sagt något.Jag är så väldigt slut psykisk också. Jag har inte sovit ordentligt på veckor känns det som. Gå upp kl 04.30 åka iväg och bli bedömd hela dagarna och komma hem vid 17, eller komma hem vid 23 om jag jobbar kväll är otroligt påfrestande. Jag har ont i hela kroppen och jag börjar tvivla på mig själv om detta yrke verkligen passar mig.Jag är ju en teoritiker som har lätt för att lära för teorin är det inga som helst problem med, där är jag väl godkänd och mycket väl godkänd, men jag har en tröskel och det är den att jag är lite gärna håller mig i bakgrunden inne hos patienter och låter mina handledare prata och ta hand om OM hon inte ber mig att göra något där gör jag ju det som ska göras. Jag är blyg helt enkelt, rädd att bli sedd som en "elev" som inte kan nåt, att patienten ska lita på mig mm, rädd att göra fel, atta skada patienten.Hur ska man övervinna den rädslan. Ja, lita på sig själv. Rättare sagt än gjort, speciellt efter man blivit nertryckt i skorna och fått bekräftat av högsta chefen att det är just där det felar.Sorry för långt inlägg, men behövde verkligen få skriva av mig! Tacksam om nån vill skriva nån tröstande kommentar om det hela för just nu är jag så ledsen för det här.Kämpat i 3 år för ingenting känns jävligt tungt!På måndag vet jag förmodligen mer hur det blir, men tills dess vet jag inget och det är jobbigt!

Vet hur det känns, det är inget vidare.

Nu e de klart jag börjar min USka utbildning den 20 aug, tjohoo  Böckerna e dom skit dyra eller?