Hastakvasta -
Lustigt, för mig så ökar sötsuget när jag äter vanligt sockrat godis t ex. Men då får man lägga band på sig själv istället för att skylla på "yttre orsaker". 
Det är ju tråkigt att du ska gå runt och vara rädd och orolig pga felaktiga "rön" från ytterst tvivelaktiga källor. Det är just därför jag startar denna tråd, för att få stopp på myterna så att människor som du t ex inte ska bli oroliga i onödan.
För varje sötningsmedel finns ju ett ADI-värde (acceptabelt dagligt intag) och för aspartam ligger det värdet på 40 mg/kg kroppsvikt/dag för vuxna. Det innebär t ex max fyra liter lightläsk per dag för en person som väger 60 kg. Och mer än så dricker du väl inte? För mycket vätska kan skada njurarna vet du.
Suskiv -
Nix, det finns ingen seriös forskning som säger att aspartam är farligt. Det finns olika klåparsajter på nätet som hävdar ditten & datten, men de är inte källkritiska och vetenskapliga, utan driver bara upp hysterin och myterna ännu mer med sina populistiska åsikter. För det är enbart åsikter de sysslar med, inte vetenskapliga fakta. Det måste ni lära er att förstå skillnaden på.
Det är ju tråkigt att du ska gå runt och vara rädd och orolig pga felaktiga "rön" från ytterst tvivelaktiga källor. Det är just därför jag startar denna tråd, för att få stopp på myterna så att människor som du t ex inte ska bli oroliga i onödan.
Sötningsmedel ska godkännas för att få användas. Tidigare baserades godkännanden av de sötningsmedel som får användas i Sverige på bedömningar gjorda av den internationella expertgruppen Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA), som fastställde hur mycket man som mest bör äta per dag (ADI= Acceptabelt Dagligt Intag). Efter Sveriges inträde i EU följer vi de bedömningar som görs av EU:s vetenskapliga kommitté, Scientific Committee for Food (SCF). Inom SCF utvärderar man varje sötningsmedel och tar beslut om vilka som kan godkännas, samt hur och i vilka livsmedel de får användas. Livsmedelsverket deltar i detta arbete, och endast sötningsmedel godkända av SCF och Livsmedelsverket får användas i Sverige. Så det är inte Livsmedelsverket själva som tar beslut om godkännande eller ej.
Den mängd sötningsmedel som får tillsättas är olika för olika livsmedel. Halterna kan således variera mellan olika livsmedel och även inom en produktkategori. Ofta tillsätts inte den maximalt tillåtna mängden sötningsmedel, eftersom den bästa smaken och sötningseffekten uppnås vid en lägre halt. Använder man en blandning av olika sötningsmedel kan de förstärka varandras effekt, vilket innebär att lägre halter kan användas.
Normalt tillsätter livsmedelsproducenterna inte den maximalt tillåtna mängden sötningsmedel vilket innebär att man i praktiken har en större marginal innan ADI-värdet uppnås.
Så länge du och dina barn konsumerar sötningsmedel inom rimliga mängder, precis som med ALLTING annat så behöver du inte vara orolig.
Svejsan-
Resultat från djurförsök tyder på att aspartam inte är cancerframkallande. Sammantaget har man utfört tre carcinogenicitetsstudier på råtta. I samtliga studier handlar det om s k livslång exponering (två år för råtta) och med doser upp till 8 g aspartam/kg kroppsvikt och dag. Denna dos, omräknat till en vuxen människa, motsvarar cirka 2 400 burkar aspartamsötad läsk varje dag under en livstid.
Utvärderingen av JECFA 1981 baserades på en tidig studie utförd på råtta. Slutsatsen blev att det inte fanns några fynd som talade för att aspartam skulle ha en cancerframkallande effekt.
Efter denna studie har ytterligare två studier utförts och resultatet av dessa överensstämmer med den tidigare studien. Överlevnaden i kontrollgruppen var jämförbar med den i gruppen som fick aspartam. Det fanns inget dos-responssamband när det gäller tumörincidens. Faktum är att tumörincidensen var så låg som 2,8 procent i den aspartambehandlade gruppen, vilket är den spontanincidens man kan förvänta sig hos två år gamla råttor.
Sötningsmedel som t ex xylitol och sorbitol som finns i exempelvis tuggummi absorberas långsamt, vilket leder till att vatten hålls kvar i tarmen. Då kan magen flippa ut, men det är HELT ofarligt och beror alltså bara på för mycket vatten i tarmen.
Xylitol är även känt som björksocker, och är alltså "naturligt".
Finns alltså ingen anledning till oro gällande ränneskitan heller.
Svejsan -
Vad är ADI?
För att pröva sötningsmedlens eventuella skadlighet används ofta försöksdjur, t ex råttor. Med utgångspunkt från den högsta dos av ett ämne som försöksdjuren kunnat tillföras dagligen under sin livstid, utan att skadliga effekter kan påvisas, fastställs den så kallade nolleffektdosen. Nolleffektdosen uttrycks i mg/kg kroppsvikt och dag. För att få en betryggande säkerhetsmarginal tar man sedan som regel en hundradel av detta värde och får då ADI-värdet för människa.
ADI står för acceptabelt dagligt intag och uttrycks även det i mg/kg kroppsvikt. Man kan alltså äta så många gånger ADI som man väger i kg. Om en tillsats har ADI-värdet 4 mg/kg kan en person som väger 65 kg konsumera 260 mg (4mg/kg x 65 kg=260 mg) av ämnet per dag. Om det i Livsmedelsverkets tillsatslista står att det får förekomma högst 100 mg av ämnet per kg livsmedel kan personen följaktligen äta 2,6 kg sådan mat varje dag utan att överskrida ADI.
Den mängd sötningsmedel som får tillsättas är olika för olika livsmedel. Halterna kan således variera mellan olika livsmedel och även inom en produktkategori. Ofta tillsätts inte den maximalt tillåtna mängden sötningsmedel, eftersom den bästa smaken och sötningseffekten uppnås vid en lägre halt. Använder man en blandning av olika sötningsmedel kan de förstärka varandras effekt, vilket innebär att lägre halter kan användas.
Normalt tillsätter livsmedelsproducenterna inte den maximalt tillåtna mängden sötningsmedel vilket innebär att man i praktiken har en större marginal innan ADI-värdet uppnås.
Moxie -
I rimliga mängder är det ofarligt med sötningsmedel, precis som att det är ofarligt med vanligt socker i rimliga mängder. Håll dig inom ADI-värdena, så kvittar det om det är molekyler eller atomer du käkar på.