• Anonym

    Någon annan som fastnat i medicinmissbruk?

    Anonym skrev 2009-12-28 22:01:23 följande:
    Nej, inget annat jag provat hjälper. Jag har migrän också men denna huvudvärk är inte migrän utan ngt annat. Jag har både Maxalt och Zomig nasal mot migränen. Jag behöver citodonen men jag missbrukar den oxå.....min man har börjat fatta då han hittar tomma förpackningar överallt. Vilket är jätte jobbigt. Men jag missbrukar inte på ett sätt som är farligt eller överdoserar samt att jag trappar ner och lever helt utan flera veckor för att veta att jag kan det. Jag dricker ingen alkohol för övrigt så ingen risk att blanda heller. Sover gör jag på Stilnoct de flesta nätter men då bara en halv tablett så där klara jag av att ta mindre än ordinerad dos.
    Låter som mina problem då. Speciellt när man döljer det för andra, då vet man att man är "fel" ute. Men rent krasst, så länge ingen annan lider av det så skadar man ingen annan än sig själv. Det är upp till var och en tycker jag. Mitt missbruk påverkar inte mitt jobb, det påverkar inte mina vänner eller någon i min omgivning. Den dagen det gör det däremot, då kommer jag se annorlunda på min situation.
  • Anonym

    Anonym (Kluven) skrev 2009-12-28 22:05:57 följande:


    Har hållt på med Tradolan i mer än ett år. Har ständig ryggvärk efter en bukoperation. VILL sluta men jag får både ont i ryggen och abstinens om jag inte tar. Så mår jag jävligt bra av dem. Om jag känner mig trött och orkeslös tar jag 3-4 tabletter och när de börjar verka blir jag nästan speedad men lugn och skön på samma gång. När jag skulle köpa julklappar tog jag 4 tabletter innan jag gick ner på stan och jag skuttade runt i ca 5 timmar o shoppade utan att ens bli trött. Wow. Var till och med på bra humör när jag kom hem Så jag förstår dig helt. Har dessutom gått ner i vikt eftersom tabletterna får mig att tappa aptiten. Tar mellan 6-10 tabletter om dagen. Köper inte svart utan får utskrivet. Funderar på att trappa ner och be att få nåt lite svagare utskrivet som inte kickar på samma sätt. Då blir man ju inte så sugen på att ta dem. Jävla älskade Tradolan! :-P
    Hehe precis, varför måste de vara så underbara för!
    Är det 50 eller 100mgs tabletter du tar? Är det 100mg så är 4 tabletter väldigt mycket, och ökar risken rejält för att man ska få ett epeleptiskt anfall. Den vetskapen gör att jag aldrig vågar mig på några högre doser vid ett och samma tillfälle. Så var försiktig.
  • Anonym
    Anonym skrev 2009-12-28 22:05:29 följande:
    Låter som mina problem då. Speciellt när man döljer det för andra, då vet man att man är "fel" ute. Men rent krasst, så länge ingen annan lider av det så skadar man ingen annan än sig själv. Det är upp till var och en tycker jag. Mitt missbruk påverkar inte mitt jobb, det påverkar inte mina vänner eller någon i min omgivning. Den dagen det gör det däremot, då kommer jag se annorlunda på min situation.
    Samma här.....den hjälper mig att ta bort rastlösheten i kroppen. Jag tror att jag dövar ngt som jag har medfött. Jag jobbar som chef jag har 4 barn och är alltid perfekt på utsidan och hemmet är tiptop. Citodonen får mig att må bra och jag överdoserar aldrig och trappar ner med jämna mellanrum. Jag får medicinen utskriven av läkaren dessutom.
  • Anonym
    mamita64 skrev 2009-12-28 22:14:21 följande:
    Jag använder Anervan mot huvudvärken.Har migrän ibland och en spänningshuvudvärk som är migränliknande väldigt ofta.Då hjälper Anervan fint.Alltid när jag varit sövd så får jag migrän och ber i förväg om anervan, ändå ska det provas med citodon tex, slutar alltid med anervan ändå
    Anervan....ska fråga om det. Har fått olika saker men Citodon är det enda som funkat men Anervan har jag aldig fått. Ska fråga om det.
  • Anonym
    mamita64 skrev 2009-12-28 22:20:13 följande:
    Inte vad jag hittat än iallafall. Jag har provat så många mediciner som läkaren gett mig för det, och har ärligt talat blivit rädd för att prova fler. Biverkningarna har inte varit trevliga, och många gånger har depressionen istället blivit ännu värre, så till den grad att jag planerat mitt eget självmord. Ber om ursäkt om jag tjatar, men hur länge har du ätit såna mediciner då? Detta vet du säkert redan, men jag säger det ändå. Man har ju en ökad risk för svackor i början av en behandling med ssri preparat och då ökar risken för självmord också. Min ena dotter tog en överdos i början av en sån behandling. Tack och lov så klarade hon sej. Detta var inte första behandlingen för henne, men första gången som hon regerade så starkt. Jag förstår att du har blivit skrämd. Är det en psykiatriker du talat med eller en " vanlig " läkare?
    Har varit hos både psykiatriker och vanlig läkare. Vissa mediciner kunde jag bara ta i någon månad innan jag fick allergiska symptom pga den. De övriga provade jag 6mån- 1år. Har varit många turer fram och tillbaka.

    Vet att det främst är början som gör att man kan bli sämre, men varje gång jag ska prova en ny medicin så är jag rädd att jag inte ska överleva den där första månaden när det blir värre. När man är mitt uppe i det så hjälper det inte att tänka att det blir bättre inom någon vecka, jag kände verkligen att det var ett mirakel att jag överlevde det ens. Kan tycka det är lite dumt att skicka hem en patient som bor ensam med såna mediciner när man vet att denna risken finns. Första gången så hade ingen ens varnat mig om att det kunde bli så. En enda liten grej kunde trigga mig så mycket att jag tog alla tabletter jag hade i hemmet och svalde dom på en gång, hade ingen impulskontroll alls.
    Sen brukar det såklart lugna sig, men blir aldrig "bra" trots det. Varje gång vi försökt höja doseringen så har jag fått biverkningar som gjort att jag inte fått fortsätta. Är lite känslig för vissa sorters mediciner, tyvärr även SSRI. Men ska ta kontakt med psykiatrin igen, för det finns andra mediciner mot depression är SSRI, kanske har jag tur och svarar bättre på dom.
  • Anonym
    gamlingen skrev 2009-12-29 01:11:29 följande:
    Anonym (Kluven) skrev 2009-12-28 22:05:58 följande: Frågan är: Vill du leva DITT liv - eller ett liv som är skapat av kemiska preparat?
    I mitt fall så är svaret på den frågan - Nej jag vill inte leva MITT liv. För mig spelar det ingen roll hur välmåendet skapas, det är fortfarande mer värt än att må dåligt, vilket är vad mitt liv utan kemiska preparat består av. För mig står det inte mellan att leva ett bra liv med mediciner, eller att leva ett bra liv utan mediciner. För mig står det mellan att vilja dö, eller att leva ett bättre liv med mediciner.
  • Anonym

    Anonym (fri sen 13 år) skrev 2009-12-29 02:45:22 följande:


    Och mot deprissioner finns det advekata mediciner, men jag tillhör en grupp patienter som absolut inte kan äta antidepp. Då måste man lära sig att hantera deprisionerna på annat sätt det går, jag är ett levande bevis för det. Jag har konstaterad kemisk depprision men lever ändå ett bra liv, har Theralen vid behov annars ingenting.
    Är jätteglad att det fungerade så bra för dig, men det är naivt att ta för givet att det fungerar på samma sätt för alla andra. Dels har man olika förutsättningar, dels finns det olika grader av depression. Mitt liv som deprimerad är inte ett liv värt att leva.
  • Anonym

    Anonym (sara) skrev 2009-12-29 16:18:27 följande:


    Om du använder en beroendeframkallande medicin en längre period vet du inte om det är din grundsjukdom eller biverkningar du mår dåligt av. Min ångest blev värre och värre. Så jag tog den ångestdämpande Sobril oftare och oftare och i högre och högre doser. Det var tabletterna som framkallade ångesten. Samt alkohol, som jag också använde. Nu när jag blivit av med båda är faktiskt ångesten helt borta. Jag tar Cipramil och Lamictal mot depressionerna, en kombination som började användas för ett par år sedan. Första gången som jag känt mig fri från depression, helt underbart.
    Nej jag vet att medicinerna i sig kan orsaka symptomen, man jag tar inte på daglig basis, endast när det är som värst. Kan gå flera veckor emellan.

    Jag har faktiskt hört ett par stycken som blivit bättre på lamictal, trots att det inte är en ssri. Ska faktiskt be läkaren om att få prova den. Har du "vanlig depression" eller någon form av bipolär? Trodde den främst var för bipolära, men det finns tydligen en bipolär variant som enbart innebär depression och inte mani.
  • Anonym

    Anonym (sara) skrev 2009-12-29 16:50:53 följande:


    Lamictal var ursprungligen en medicin mot epilepsi. Du kan kolla på fass. se. Den nya forskningen delar in bipoär i massor av varianter. Det går ju inte att testa vad man har, men eftersom jag reagerade bra på den här medicinen är vi överens om att jag måste ha den bipolära som inte ger några manier.
    Det har du rätt i, man vet ju inte förrän man provat. Kanske får söka sig till en psykiatriker, antar att vårdcentralen inte är riktigt hemma på det här med alla bipolära varianter.
  • Anonym

    Anonym (sara) skrev 2009-12-29 17:04:22 följande:


    Eftersom du har så allvarliga och långvariga problem tycker jag definitivt att du ska söka en psykiatriker. Vc bör kunna remittera dig. Hittade detta på Wikipedia, bipolär sjukdom, medicinering: "Antiepileptika har visat sig ha en oväntat bra effekt som stämningsstabiliserande. Lamotrigin under namnet Lamictal var det första antiepileptikat som godkändes av svenska Läkemedelsverket för underhållsbehandling av bipolärt syndrom. Lamictal fungerar dock inte bra mot manier och skall inte användas som enda medicin om en person uppvisat upprepade maniska episoder."
    Tack!
    Har du provat med enbart lamictal eller det krävdes att man kombinerade det med cipramil för dig?
  • Anonym

    Anonym (sara) skrev 2009-12-29 17:12:22 följande:


    Ja, jag använde Cipramil sedan tidigare och lade då till Lamictal. Har inte prövat med enbart Lamictal. Hoppas att detta löser sig för dig!
    Tack!
  • Anonym

    Anonym (fri sen 13 år) skrev 2009-12-29 17:19:47 följande:


    Jag har inte lite lätt vårdepp utan djupa depressioner plus att jag har flera kroniska och handikappande sjukdommar. Är 44 år men har bestämt mig för att sjukdommarna inte ska få förstöra mitt liv helt och hållet. Ja man har olika förytsättningar men har man bestämt sig för att hänga upp sitt liv på verktabletter så.... Du vill ju inte sluta så enkelt är det eller hur? Du tror att du har kontroll men när man tar tabletter på det sättet du använder dom då ar man ingen kontroll oavsett vad du försöker intala dig
    Klart att man tror att man har kontroll, men samtidigt inser jag att alla missbrukare tror det. Nu har jag fått ett tips här i tråden om en medicin som kanske hade kunnat hjälpa mig, så jag ska faktiskt kontakta en läkare redan imorgon. Om jag har tur och hittat rätt medicin för mig nu så kommer värktabletterna inte vara något problem för mig mer.
  • Anonym

    Anonym (Kluven) skrev 2009-12-29 22:03:00 följande:


    Jag tar "bara" 50 mg. Fick erbjudande av läkaren att öka till 100 mg eftersom ag skulle slippa ta så många då...(?) men jag tackade nej. Fattade att jag skulle bli ännu mer hooked då. Är glad att jag tackade nej faktiskt. Tror att situationen skulle vara värre nu ifall jag haft tillgång till 100 mg. Jag tar 6-8 om dagen men inte alla på en gång. Har 6 om dan ordinerat. Kan det ändå kallas missbruk även om man får på recept? Visserligen överskrider jag dosen ofta... Jag har inte epelepsi, kan man ändå få ett anfall? EN gång tog jag 6 på en gång (mådde skit och ville må bättre) men då vaknade jag på natten och kunde knappt andas. Var ensam hemma och blev jätterädd. Det släppte som tur var efter några sekunder men jag gör aldrig om det. Tror jag. Kan du oxå känna det? Att man inte känner något av tablettena på kvällen men när man lägger sig för att sova så susar och snurrar det i huvet, lite skönt men det hindrar mig från att somna. Så då måste jag ta insomningstabletter. Så blir jag seg dagen efter och måste ta...guess what? Jepp. Tradolan. Fanfanfan... Funderar på att byta till en annan sort som man inte blir så påverkad av och trappa ner/av på tradolanet. Vad tror du om det? Jag vill ju inte vara beroende men vill ju inte ha ont i ryggen heller...om jag INTE tar mina tabletter så får jag omväxlande svettningar och frossa, huvudvärk och värk i kroppen som vi influensa, så jag kan inte sluta cold turkey. En gång var jag och min man ute och åkte på en bilutflykt och han föreslog att vi skulle ta in på ett hotell i stan vi var i och gå ut där och äta på kvällen. Försökte dölja att jag blev alldeles hysterisk, jag hade nämligen inga tabletter med mig! Drog en vals om att jag inte kände mig så kry och nog helst vill sova hemma. Han blev besviken och jag hade väldigt dåligt samvete för det efteråt. Ville ju så gärna men kunde helt enkelt inte. Så nu har jag alltid ett reservlager i min handväska... Oj nu blev det långt men skönt att få skriva av sig. INGEN jag känner vet om detta om mej!!!!
    Man kan få epeleptiska anfall även om man inte har epelepsi annars. Det värsta är att man kan få det även på låga doser. Jag har hört om folk som normalt sett tar riktigt höga doser, som sedan fått ett anfall på 200mg. Så man ska vara försiktig. Många trappar ut tramadol genom att övergå till citodon, men vet inte hur effektivt det är.

    Den känslan du beskriver har jag inte upplevt, har aldrig fått några negativa biverkningar av den. Kanske lite snurrig om det blir för hög dos, men inget annat. Men sånt är ju individuellt.
  • Anonym
    Anonym (Samma här) skrev 2010-02-19 15:14:32 följande:
    Här är en till som har knaprat tradolan/tiparol/tramadol i ca 2,5 år. Och har inga planer på att sluta,varför? så länge jag mår bra så tänker jag fortsätta ta dom =) hur får ni andra det utskrivet? själv har jag problem med handlederna.
    Men då får du dom regelbundet på recept för smärtorna? Tar du tradolanen för att må psykiskt bättre också? Har du märkt några bieffekter av långvarigt bruk?

    Jag känner att jag fortfarande har kontroll över läget. Jag klarar mig långa perioder utan, tar bara när jag känner att ångesten är outhärdlig. Och det blir inte så många tillfällen att jag riskerar att bli fysiskt beroende eller ens behöva höja dosen nu.
  • Anonym

    Jag missbrukar inte Tramadol men läste längre upp om krampanfall...

    För ett par årsedan åt jag tillfälligt Tramadol mot värk. På mitt arbete (jobbar som ssk) föll jag helt oväntat ihop och fick ett ordentligt krampanfall som varade länge och det var "tur" för mig att jag redan var på sjukhus omgiven med syrror och läkare...
    Jag kollades upp noggrant men har alltså ingen ep och har aldrig haft epanfall tidigare och inte heller efter den gången. Enligt läkaren har jag en lägre kramptröskel vilket gör att läkemedel som kan ge biverklingar som krampanfall är riskabla för mig. Ville bara säga det...

    Hoppas ni som fastnat i skiten kan få ordning på det igen... Det är farliga saker vilket ni säkert vet redan men ni måste verkligen ERKÄNNA på RIKTIGT vad det är ni har fastnat i och ta tag i situationen, be om hjälp!!! Inte så lätt, det vet jag verkligen men det är den enda utvägen....

  • Anonym
    Anonym (hej) skrev 2010-04-12 17:52:26 följande:
    Har testat lergigan, propavan och atarax. För mig är atarax helt klart bäst, men har tyvärr slut på dem också nu. Min läkare vill egentligen inte skriva ut några av dessa preparat, utan vill att man "sover själv". För mig vore en kompination av t, ex atarax, och imovane vid enstaka gånger det bästa att ha hemma. En period hade jag det så, och då sov jag gott hela nätterna, men använde imovane ca 1 gång/månad (om jag skulle flyga med jobbet till annan tidszon t, ex). En stor del i att jag har ätit imovane 25 nätter nu, är att jag har slut på Atarax. Ska försöka få en teletid med läkaren så snart som möjligt, men tror inte att hon kommer att ha bytt inställning alls. Vet precis vad du menar med beska smaken! Hemskt att ha den i munnen dygnet runt. I morgon blir förhoppningsvis första dagen på länge som jag slipper den . Är theralen ett nytt preparat? Hur fungerar det? Beklagar din sorg!
    Har du provat melatonin? Det är en medicin som reglerar sömnhormonerna i kroppen, mycket naturligare medicin än lugnande/sömntabletter. Få biverkningar också. Den ska göra att sömnmönstret normaliseras.

    Jag har själv inte tagit några tabletter på jättelänge nu, även om jag velat. Ska iväg till läkaren igen och prova ny antidepressiv medicin. Tradolan-känslan och inspirerat mig att kämpa vidare, att försöka hitta den där känslan med vanliga mediciner istället. Nu vet jag att det GÅR att må bra, även om det kanske krävs mediciner. Hoppas bara jag kan hitta en medicin som ger lika bra effekt som tradolanen.
Svar på tråden Någon annan som fastnat i medicinmissbruk?