EPT (Extremely Pre Term/Extremt mycket för tidigt född) Tråd 17

När vi låg på sjukhus så blev man så van vid prematurer i sina kuvöser att jag seriöst kunde bli lite fascinerad av vanliga bebisar, tänk att de andas själv och att mamma/pappa vågrar ta med dem till Ica osv haha..
Jag kan fortfarande tycka Ante ser lite "naken" ut när han sover utan sin grimma, som en som har haft glasögon jämt och plötsligt tar av sig dem. Dessutom går det så himla mycket fortare att få honom i säng på kvällarna nu då man slipper allt stök med tejp o slangar.

Jag ser faktiskt framemot att börja plugga igen, (har ju varit borta från skolan i 1,5 år nästan) fast att lämna Ante på dagis till hösten känns skrämmande, han är ju fortfarande min lille prematur. Vi har slappnat av rejält med infektioner nu när han inte har syrgas längre, men drar oss fortfarande för att ta med honom in på affärer eller bussar. Så ett steg i taget. Min sambo ska vara lite pappaledig fram till jag tar examen i Juli, sen ska jag ha mitt sista sommarlov, sen ska jag börja jobba

Skönt att höra om alla framsteg och gravidmagar!

pellepellepelle: Vi måste ha skrivit nästan samtidigt för jag såg inte ditt inlägg. Vi har ju alla här på tråden följt eran resa med hopp och förtvivlan. Det är helt förskräkligt hur personalen har hanterat er i Örebro, jag tycker du borde anmäla dem. Vet att det känns svårt men ta kontakt med den läkaren som ni har förtroende för och be om hjälp om du tycker det verkar omständigt. Mycket av de ni har varit igenom har du ju skrivit här på forumet så du kanske kan printa ut det och visa upp om du inte orkar sätta dig och skriva ner allt.

Jennyc: Jag får antagligen (om jag blir klar med alla tentor) mitt leg i Juli-augusti. Sen ska vi flytta till Hamburg under sommaren, vi har köpt en villa där. Jag hoppar nog på det jobbet jag får lite, min tyska är ganska bra men inte flytande så jag måste öva upp sjukhustyskan lite först. Jag är sugen på intensivvård, gynekologi eller någon slags kirurgi. Vi får se vart det tar vägen helt enkelt :)

Mina: Självklart kan du fråga hur pass erfaren läkaren är.

Jennyc: Det är väl skönt att du kan få slappna av lite och bara mysa med magen istället för att oroa dig.

Jag håller med livsglädjen om att det känns sårande när en del jämför sina livsöden, därför försöker jag också att inte göra det.  En kompis till mig lyckades såra mig riktigt utan att tänka på det, men då sa jag faktiskt till henne. Hennes son var 7mån och hon beklagade sig över kändes sorgligt att sluta amma och hon gick på om hur viktigt det var för honom, hur praktiskt det var osv. Det kändes väldigt jobbigt så då sa jag faktiskt till henne att jag blev sårad. Jag kunde ju inte amma mer än några veckor, sen tog mjölken helt slut för Ante sög för dåligt.

Hej

Får jag bara lägga in att även om Trombyl är en rätt ofarlig medicin så avråder man den under graviditet eftersom den kan öka risken för hjärnblödningar i fostret. Därför är man lite försiktig med att sätta in den. Så den är inte helt ofarlig under graviditeten. Dessutom är gynekologerna lite uppdelade i hur pass mycket trombyl hjälper mot preeklamsi. 

Jaja bara en parentes

Vi har en vortex och inhalerar atrovent varje dag (men glömmer det OFTA nu när han inte akut behöver det) vi har även pulmicort och ventolin hemma vid behov om han skulle bli snuvig.
Jag brukar hålla fast armarna med ena armen och hålla inhalatorn med andra. Visst känns det hemskt att hålla i honom men känner ändå att han är mest arg för att han måste ligga still, så fort jag släpper honom så är han hur glad som helst. Vi inhalerar en gång på kvällen när han sover och en gång mitt på dagen om han blir lite stonkig när han leker.
Ante ska börja på dagis till hösten, då är han 20mån korrigerat nästan 2 okorrigerat. Fast innan dess blir det mycket hjälp av farmor o mormor eftersom jag ska plugga lite på halvtid.

Grattis JennyC, snart är ni inte extrem prematurer längre, bara en sån sak . Jag hoppas att du får gå många veckor till och riktigt "tröttna" på magen denna gången!

Kramar till alla

Mina12: Jag läste det på Knapp forumet. Ante har inte knapp än men jag anar att det är oifrånkompligt. Han äter BARA ersättning från flaska och han blir 1 år korrigerat om 2v. Han äter ca 700ml/dag men just nu så får han extra kalorier i maten plus en vitamintablett om dagen. Han totalt vägrar ALL sorts mat, vi har provat alla sätt och alla sorter.

Förstår att det känns tråkigt att få knapp, hoppas att det blir bra för er ändå.

ÅÅ Jennyc: hoppas att du får behålla din lilla flicka i magen några veckor till Jag gick nästan 5v till efter det att jag började läcka äggvita. Sov mycket och ha det nedsläkt runt dig.
NÄL är ett slitsamt sjukhus, jag jobbade ett tag där som läkare och det var fullständigt kaos, patineter låg ständigt på fel avdelningar samt i korridoren. Jag jobbade ständigt över och fick inga luncher.
Håll oss uppdaterade!!

Många kramar

Oj nu var det mycket nytt.. Först och främst grattis Jennyc, vad skönt att du mår lite bättre och får ha bebisen kvar lite till (förhoppningsvis mycket till). Förstår att du känner dig lättad av att tillhöra Östra, jag ÄLSKADE läkarna där, speciellt Gunilla hon var speciell.. Även många ssk på SpecMVC var mysiga.

Från att ha kommit från ett kaotiskt hemsjukhus till Östra så kändes Östra som ett himmelrike, alla var så lugna och erfarna.
Jag har fortfarande extrem ångest när jag är på hemsjukhuset (ska jobba där nu i 8v framöver så har lätt ångest över det, dock inte på pediatriken..)  Men Östra där känner jag mig mer hemma och trygg även om Ante var dödssjuk även där.

Grattis Sandra som träffat en ny kille, mysigt att vara nykär.

Jag har också svårt att föreställa mig att våga bli gravid igen, men nu har jag iaf skiftat från ALDRIG MER till kanske om några år. Först vill jag bara njuta av att vara mamma till Ante, för nu börjar jag verkligen älska att vara mamma och har lagt en del av det som hände bakom mig (tror jag....)

Åå nej jag är ju inte i Sverige... Kommer inte kunna kolla :(
Ska se om jag kan titta via internet.