Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)

Det är säkert någon som påpekat det här redan men avslaget ska inte lukta illa, då kan det handla om en infektion och ska kollas upp.

Rolig tråd, man känner igen sig i mycket :)

När jag väntade första var det många väninnor som berättade mycket detaljerat om sina förlossningar men icke ett pip om hur det var den första tiden efter förlossningen. Trots att man läste mycket så kom många saker som en chock.
Förlossningen var ingen större överraskning, den hade jag förberett mig väl på förrutom då att det skulle kännas som att man var konstant bajsnödig under utdrivnings skedet. Och att magen helt utan förvarning kunde vända sig ut och in så man spydde som en gris under krystandet var heller inget man förberett sig på för det hade jag varken hört eller läst om.

Och så kom den stora chocken efter förlossning då man trodde att all smärta skulle vara över och att man skulle sväva runt på små rosa moln med sin nyfödde bebis.
Det var ju vad väninnor berättat som redan fött barn före mig.
Att det skulle kännas som tortyr att bli ihopsydd, tortyr att gå på toaletten, nästan svimma av smärta när man skulle försöka bajsa efteråt, att man skulle bli förstoppad, knappt kunna resa sig ur sängen utan att bli yr och svimfärdig i en hel vecka och så totalt utmattad att man knappt orkade hålla i en macka var det ingen som sa ett ljud om.

Men den största chocken kom ändå över amningen. Så fint det stod i alla tidningar och böcker om amningen att barnet själv letade sig fram till bröstet. Och bilderna på lyckliga mammor som såg så harmoniska ut när de satt o ammade sina små.
Sonen sög inte alls när han kom ut. Han låg vid bröstet och såg mest ut som ett frågetecken och sen somnade han ganska snabbt. Att få igång amningen höll nästan på att ta knäcken på mig. Att man var tvungen att lära barnet att suga var det ingen som sa något om. Att man skulle få värk i axlar och nacke för att man var ovan och spände sig och sår på vårtorna var det ingen som sa något om. Eller att man skulle få tusen olika råd om amning från peronalen inne på bb. Var nära att ge upp amningen, satt dygnet runt i en vecka ungefär innan sonen började suga ordentligt men det tog en månad innan jag kände mig säker på amningen.

Nu väntar jag nr 4 och är mer än väl förberedd på alla konstiga saker som kan hända före, under och efter förlossning.

Klart att alla förlossningar är olika men ingen i tråden påstår ju heller det.

Synd att du verkar haft en sån otrevlig upplevelse...
mitt avslag upphörde efter 1 vecka och luktade ingenting.
Jag kunde "krysta" ut mitt bajs redan dagen efter.. inga problem.
Min svanskota höll sig på plats båda förlossningarna... samt att båda förlossningarna även var det häftigaste jag varit med om... SÅ ...

SYND för dig att du inte hade en bra upplevelse som sagt.

TS alltså... och i andra som känner igen er i det hon skriver.

ja just det sen var det ingen som sa att de skulle komma in sköterskor med jämna mellanrum och trycka på magen för att se att livmodern "krympte" som den skulle. Det gjorde ju för fan ont :/

Vilken underbar tråd Jag tillhör dem som vill veta "allt" för att kunna vara så beredd som möjligt...