Vänta med förskola?

chatnoir

Äldre 20 Sep 15:05
41 svar

Citera Återställ Anmäl

Vänta med förskola?

Efter mycket om och men funderar vi på att avbryta vår förskolestart. Skälen är många, en del har jag skrivit om här: www.familjeliv.se/Forum-13-247/m54330371.html. Jag har talat med adoptionsrådgivarna och de säger att det inte är någon bra idé att avbryta nu när vi har börjat, men vi tror ändå att det kanske är det bästa just för oss. Vi trodde verkligen att det skulle vara positivt för sonen att börja förskola några få timmar om dagen, men det känns som vi var naiva. Hittills har det inneburit en otrygg son som hela tiden talar om att han är ledsen på dagis och även om vi försöker tala om det i positiva termer säger han att han inte vill dit. Själv håller jag på att gå sönder av oro och tvivel. Vi har möjligheten att anpassa våra arbetstider så att vi klarar oss utan barnomsorg. Visst hade vi planer på att gå upp i tid så småningom, men det kan vänta.

Jag tror att vi skulle klara av att fortsätta, men till vilket pris? Om vi slutar så beror det helt på vår egen situation, jag kommer inte vara varken bitter eller besviken gentemot förskolan eller personalen och jag tänker se till att vi får ett snyggt avslut. Vi känner helt enkelt att det var fel beslut att låta sonen börja nu.

Vill jättegärna höra om era tankar om detta!
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Vänta med förskola?
chatnoir

Äldre 20 Sep 15:28

#3

Citera Återställ Anmäl

Ethi skrev 2010-09-20 15:17:44 följande:
Ja, jag hade gjort så om jag var ni... Men det kom kanske inte som en överraskning att jag tyckte så

Nej, ingen överraskning men ändå skönt att höra.
chatnoir

Äldre 20 Sep 15:30

#4

Citera Återställ Anmäl

Tack för era svar, jag blir så rörd! Vi har nog svaren i våra hjärtan men det är svårt när alla (även experterna) säger att vi ska fortsätta...
chatnoir

Äldre 20 Sep 19:37

#10

Citera Återställ Anmäl

Thi 08 skrev 2010-09-20 18:54:45 följande:
Jag tror precis som ovan skriver att barnet snappar upp vad vi vuxna egentligen tycker. Jag har varit positiv till dagis och det har inte varit några problem. Nu tror jag iof inte jag heller att det är hela sanningen, vissa barn har nog lättare eller svårare att gå på dagis. För vissa barn kanske det egentligen inte passar? Jag kände rätt tidigt att min dotter kommer tycka om dagis och det stämde. Magkänslan hos er kanske var redan i början att det skulle kunna bli lite problematiskt?
Men jag trodde verkligen att det skulle bli bra! Sedan fick vi en jättedålig start med oerfarna pedagoger som pushade oss igenom inskolningen trots att vi var tydliga med att sonen har särskilda behov utifrån att han är adopterad. Andra försöket har gått bättre, men jag får fortfarande inte gehör för att sonens reaktioner har en annan botten än hos barn som har varit hos mamma och pappa från första dagen. Och jag vet helt enkelt inte hur jag ska gå vidare med det.
chatnoir

Äldre 20 Sep 19:43

#12

Citera Återställ Anmäl

xena skrev 2010-09-20 19:23:35 följande:
Jag tycker också ni ska göra som ni tycker innerst inne! Är jättenyfiken på varför adoptionsrådgivarna tycker ni ska fortsätta? Vad är deras argument för?

Jag tror att de tänker att det är bättre att fortsätta när vi trots allt har kommit så långt. Tror att de tänker att det blir en negativ erfarenhet för oss alla och att vi kanske får svårt att komma vidare senare. Så tror jag i alla fall. För jag tycker samtidigt att jag har fått lite dubbla budskap. De säger att vi inte har varit hemma särskilt länge med sonen, sett till hur gammal han var när han kom till oss. Att han inte har landat än 100% hos oss, att han helt enkelt är rädd för att vi ska lämna honom. Och det är ju just det som är min stora skräck, att han ska uppleva ångest över att bli lämnad! Han var 22 månader när vi fick honom och vi har varit hemma i 16 månader. Men vi trodde att det skulle vara positivt för honom att komma ut och få leka med jämnåriga. Tanken var ju att han skulle gå väldigt korta dagar, 9-12 fyra dagar i veckan. Men nu känns det som att det negativa tar över och att hela vår balans är rubbad.
chatnoir

Äldre 20 Sep 19:44

#13

Citera Återställ Anmäl

Vila skrev 2010-09-20 19:42:13 följande:
Jag tycker absolut att ni ska göra som ni känner. Jag tror inte att ni kommer att ångra er och om ni senare behöver skola in er son på förskola när han blivit lite äldre så kommer det nog gå lättare när ni kan förklara och berätta och han kan berätta om sina tankar och känslor för er.
Man brukar ju säga att man ångrar det man inte har gjort, jag vet inte med mig att jag någonsin har ändrat ett beslut om förändring i mitt liv. Men nu gäller det inte bara mig, vilket gör det sju resor värre!
chatnoir

Äldre 20 Sep 19:45

#14

Citera Återställ Anmäl

chatnoir skrev 2010-09-20 19:44:58 följande:
Man brukar ju säga att man ångrar det man inte har gjort, jag vet inte med mig att jag någonsin har ändrat ett beslut om förändring i mitt liv. Men nu gäller det inte bara mig, vilket gör det sju resor värre!
...ångrat... skulle det vara!
chatnoir

Äldre 20 Sep 19:52

#17

Citera Återställ Anmäl

Hej och Hopp skrev 2010-09-20 19:08:19 följande:
Varför tyckte adoptionsrådgvarna att ni skulle fortsätta? Handlade det om att det inte skulle bli en negativ upplevelse för sonen som riskerade att hänga kvar kanske?

Är det så att sonen kommer att börja på samma ställe när han väl ska börja längre fram i så fall eller kan ni börja om någonstans?
Ja, just så sa de. Att det skulle bli en negativ upplevelse. Men jag tror inte att det behöver bli det. Han har inte vant sig vid att vara där, det normala är fortfarande att vara hemma med oss. Och jag kommer absolut inte känna det som ett misslyckande om vi slutar, utan som att vi har haft styrkan att ta ett svårt beslut för att vi tror att det är rätt för sonen och för oss som familj.

Han kommer eventuellt börja på samma förskola längre fram, men i så fall på en avdelning med större barn. Det finns också andra förskolor att välja på i närheten.
chatnoir

Äldre 20 Sep 20:06

#18

Citera Återställ Anmäl

Tokern skrev 2010-09-20 19:46:18 följande:
Jag har ingen erfarenhet att adoption eller inskolning; men jag vill bara skriva att jag tycker ni verkar vara mycket lämpliga föräldrar som litar på ert barns behov i första hand! Förskolan kan inte tillföra något idag, som ert barn inte kan inhämta senare. Däremot signalerar ert barn tydligt att NI kan tillföra massor som förskolan inte kan tillgodose just nu.

Strunta i inskolningen just nu och njut av varandra istället!
Tack!
chatnoir

Äldre 20 Sep 20:32

#21

Citera Återställ Anmäl

Hej och Hopp skrev 2010-09-20 20:27:21 följande:
Givetvis kan jag ju inte veta heller att dottern är tillräckligt trygg och jag förstår att ni provade - man vet ju inte innan hur det kommer att bli. Jag menade bara att jag var beredd på att backa om jag missbedömt henne.

Nu ska jag sluta tjata
Förstår hur du menar! Det är bara roligt att få ta del av dina tankar, inte minst som du dessutom är förskolelärare!
chatnoir

Äldre 20 Sep 21:06

#24

Citera Återställ Anmäl

Nimbus skrev 2010-09-20 20:33:56 följande:
Håller med om att ni ska följa ert hjärta. Det är ju uppenbart av ditt inlägg att detta är jättejobbigt både för er och ert barn, har man möjlighet att påverkar en sådan sitvation så ska man göra det.
Jag har arbetat på fsk i nästan 20 år och under de åren har jag varit med om att föräldrar valt att avbryta eller "ta hem" sitt barn av olika anledningar, alla de gångerna har det handlat om föräldrar som hittat andra lösningar när det verkligen verkligen inte funderat för barnet med fsk, och vi pedagoger har haft förståelse för deras val.
Jag hade gjort som ni, dvs. avbrutit , och sen försökt igen senare. Kanske behöver barnet tid att själv förbereda sig mer på vad som ska komma.

Jag vet inte om pedagogerna skulle hålla med om att det inte fungerar, de tycker nog att sonens reaktioner är helt normala. Men sonen är väldigt stark och anpassar sig om han måste. Tror inte att någon annan än vi ser hur skör han kan vara. Vi såg det inte heller i början, men nu kan jag se på foton från första tiden hur skör och vilsen han ser ut. Men jag kommer göra vad jag kan för att pedagogerna ska förstå att vårt beslut är helt grundat i vår situation och inte har något att göra med deras verksamhet.
chatnoir

Äldre 20 Sep 21:28

#25

Citera Återställ Anmäl

chatnoir skrev 2010-09-20 21:06:38 följande:
Jag vet inte om pedagogerna skulle hålla med om att det inte fungerar, de tycker nog att sonens reaktioner är helt normala. Men sonen är väldigt stark och anpassar sig om han måste. Tror inte att någon annan än vi ser hur skör han kan vara. Vi såg det inte heller i början, men nu kan jag se på foton från första tiden hur skör och vilsen han ser ut. Men jag kommer göra vad jag kan för att pedagogerna ska förstå att vårt beslut är helt grundat i vår situation och inte har något att göra med deras verksamhet.
Kanske blev lite luddigt där... Vad jag menar är att sonen inte bryter ihop i första taget, särskilt inte inför främmande människor. Men han säger att han är ledsen och jag ser att han är ledsen, även om pedagogerna hävdar motsatsen.
chatnoir

Äldre 20 Sep 23:12

#30

Citera Återställ Anmäl

Tack för alla insiktsfulla och stöttande svar! Just nu är jag helt slut av allt funderande fram och tillbaka och måste nog sova på saken. Vet inte om det är läge att ta tag i saken imorgon eller om han får vara "sjuk" en dag till. Jag känner att det är superviktigt att vi verkligen har tänkt och pratat igenom saken ordentligt innan vi talar med förskolan. Det har varit så många turer redan och vi måste komma fram till något som vi kan stå för till 100%.
chatnoir

Äldre 21 Sep 09:51

#32

Citera Återställ Anmäl

chloe08 skrev 2010-09-21 09:00:39 följande:
Har inte hunnit läsa vad andra skrivit men kan berätta att vi kände likadant och efter knappt 1 månad på dagis har vi avslutat förskoleplatsen. Man ska ALLTID följa magkänslan oavsett vad andra säger. Det var alldeles för mycket för h¤n och det känns så bra efter att vi tog beslutet och fortsätter att vara hemma 1 år till.
Följ magkänslan!!!
Vad roligt med någon som har fattat samma beslut! Idag är vi hemma, även om han officiellt är sjuk. Det känns verkligen rätt, klart vi ska vara tillsammans allihopa om vi kan det. Tror att vårt beslut är fattat.
chatnoir

Äldre 22 Sep 20:49

#38

Citera Återställ Anmäl

Nu är det klart! Ringde förskolan idag och talade med vår favoritpedagog. Hon förstod mig och det kändes så bra!

Kram på er!

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Vänta med förskola?

Vänta med förskola?

INNEHÅLL