Precis efter att jag skrivit igår om att maken så gärna vill känna så testade vi och då fick han sig ett par rejäla sparkar. Det syns också på magen nu att det rör sig där inne! Så häftigt att vi kan dela den här upplevelsen.
Resten av dagen blir en innekurardag, ska lyssna på regnet och försöka få lite gjort ... Hoppas att ni får en härlig tisdag också.
Morgaine: Härligt att höra att dina flickor mår bra!
Xperia: Jag kände ganska tidigt, utan att riktigt fatta att det var det. Kanske runt v. 15, men är inte säker. Sedan dröjde det ett par veckor innan jag definitivt kände något annorlunda i magen, först kittlingar och sedan som bubblor. Jag är i v. 23 nu och i kanske 2-3 veckor har jag kunnat känna utanpå magen. Först ganska svagt och nu rejäla buffar. Men det är ju så himla olika. Jag har ganska mycket extramage 
som bebisen ska sparka sig igenom och sedan beror det också på hur den ligger.
Något jag har funderat på är att jag känner sparkar väldigt långt ner i magen. Hur är det för er andra?
På tisdag ska vi till Mvc för första besöket sedan inskrivningen. Spännande!
Xperia: Och jag kände nog av riktiga buffar ca v. 20.
Morgaine: visst känns det skumt! Kommer på mig själv med att sitta och le fånigt på jobbet när det buffar på rejält. Det är på något vis svårt för hjärnan att fatta att det verkligen händer efter alla försök ...
Xperia: vilka fina namn tillsammans! De hör verkligen ihop 
Igår var vi hos BM och fick höra hjärtljuden för första gången. Det var häftigt! Nu har vi både sett och hört lillisen där inne. Och känt ... Inatt hade jag en vakentimme igen och då var krabaten vaken hela tiden. Den ligger antagligen oftast med ryggen uppåt och har ju då både armar och ben neråt, och det är därför jag känner sparkar och annat så långt, långt ner i magen. Det var precis så den låg på ul också så det kanske är en favoritställning.
Något som är jobbigt är att jag får så himla ont i höfterna på nätterna. Växlar sida ofta men vaknar ofta av att det gör så ont att jag måste stiga upp och gå en runda. Har testat att stretcha innan jag somnar men det hjälper inte längre. Någon som har tips på vad jag kan göra?
cleo36: så skönt!!
Pållan: siffror och sannolikhet är så lurigt ... Jag har också hört att ålder och IVF kan ställa till det siffrorna på KUB, det var bland annat därför vi valde att inte göra det. Även om jag kan vara lite orolig till och från eftersom jag får leva med siffran 1:120 som är risken i min ålder. Men tänker att det säkert ska gå bra för både dig och mig!
Hos oss är allting bra. Har ont i höfterna på natten, men har nog kommit på ett knep. Om jag ligger lägre med huvudet så blir det inte lika mycket tryck på höften och då gör det mindre ont. Jag blir å andra sidan mer täppt i näsan men det är det värt!! Vaknar ganska ofta med kramp i vaderna, men har kommit på ett sätt att nästan få bort det i sömnen så det är också ganska lugnt.
Det som är värst för mig nu är mitt minne. Jag glömmer ALLT, hela tiden. Får skriva lappar, och om jag hittar dem så funkar det, men det är mycket som mina kollegor och min man får komma ihåg åt mig. Någon sa att det bara blir värre när man ammar - hjälp! Och en annan sa att det är bara bra för efter ett tag slutar folk räkna med dig och börjar göra saker åt dig istället, "så bara koppla av", tyckte hon.
Den lill* rör sig ganska mycket och det är så skönt att känna det varje dag. Idag ska vi åka utomlands för första gången - en tur till Danmark. Och bebisen kommer ju inte direkt att se något, men ändå!
Ha en härlig fredag och Valborg alla!
Välkommen hit Miss PJ! Nej, det är mycket med graviditet som gör ont och är obehagligt! Samtidigt, precis som du skriver, är man ju så glad över att det gått vägen. Hjärnan hänger inte riktigt med ibland ... Hoppas att det blir bättre med åtminstone vissa saker framöver. Min foglossning har blivit bättre av att träna klinisk pilates med hjälp av en sjukgymnast. Vet inte om det funkar för alla men kanske värt att testa, om du inte redan gjort det.
spannanjansson: åh, stackare! Hoppas att du får en medicin som hjälper! Låter hur jobbigt som helst.
Morgaine: FK är verkligen helt fruktansvärda ibland ... Fattar inte hur de tänker men jag håller tummarna stenhårt för att det löser sig snabbt för dig. Jag försöker spara pengar nu så att jag har till sedan, eftersom jag räknar med att det kommer att strula med f-penning. Men det är ju verkligen inte mycket man har råd att lägga undan så det vete katten hur det kommer att gå. Tur att man är två som kan hjälpas åt, och stackars alla ensamstående som är utlämnade till dem.
Pållan: det extra ul gjorde nästan att vi gjorde KUB! Man vill ju så gärna se hur h*n ser ut - ofta!
Miss Star: hur känns det när h*n hickar? Min ligger nästan alltid med ryggen uppåt med händer och fötter neråt och sparkar slår lååååångt ner i magen. Men ibland känner jag något annat lite högre upp som känns annorlunda, kan det vara hickningar? Eller kanske bara kullerbyttor. Har försökt fråga vad h*n gör men har inte lyckats få något bra svar ännu .
.
men jag har tolkat det så att när det kommer "mindre buffar" dvs det är som små små knackningar bara och med en jämn rytm, så är det hickningar, de känns också oftare lite mer "generella" i magen och inte på en exakt punkt. . .