• Mrs Firren

    30+ som kämpat mer än ett år för syskon

    Älgen skrev 2011-05-09 20:39:26 följande:
    Det är ju därför det föds så många barn i april, för man slappnar av så bra under semestern... Drömmer
    Undrar om det funkar bättre om man börjar att träna på att slappna av redan nu.
  • Mrs Firren

    Mumin - Hej och välkommen! Jössös, vad elände ni haft på vägen senaste 1½ åren. Det kan verkligen vara skitjobbigt med missfall så jag förstår om det tog musten ur er. Jag impad över att ni överhuvudtaget orkar ta sikte på syskon i er situation. Som du säger så är det svårt att lita till slumpen när man hunnit få en del jobbiga erfarenheter på jobba-på-syskon-området och när din man ska jobba på annan ort. Jag tycker iaf det låter smart att ha lite koll på cyklerna om man så gärna vill ha syskon. Det blir inte alltid som man tänkt sig helt enkelt. Det tror jag de flesta här inne kan skriva under på.

    Förstår att det är jobbigt med den gravida kollegan. Här är det oxå gravidbesked till höger och vänster eftersom många vi känner är inne på både tvåan och trean, men jag försöker att inte ta åt mej utan försöker istället landa i tanken att "vi tar det lugnt nu i sommar och höst och så får vi se vad vi känner för sen".

    Nu ska jag cykla hem i somamrvärmen. Solig

  • Mrs Firren

    Hej hej ni som jag inte träffat förut! Trist att ni passar in i tråden men ett stort, varmt lycka till framöver.

    Hormonstinn - En stor kram till dej!

    Kinderägg - Supertrist att du blivit påhoppad tidigare, men jag instämmer i det Hormonstinn skrev. Sen kan man ju aldrig kritisera någon annan persons känslor, känslorna finns ju där. Hoppas nu att Pergon kan hjälpa  er på traven.

    tvåem - Ja, kommentarer från folk kan man klara sig utan. *mutter*

    Här är det också förmodligen ÄL i dagarna så nu blir det till att ligga i en del här också. Vi är lite småless måste medges men det började bra igår iaf. Får se om vi orkar hålla ut över helgen också. Det är ju ingen walk in the park direkt.

  • Mrs Firren

    Hej Nannis! Vad tråkigt att det inte funkar för er (heller). Känner igen mig i det där att folk letar gravidtecken på en och det är inte sällan som jag ser att de tittar på min mage innan de överhuvudtaget tittar mig i ögonen och hälsar. Plus att jag med ojämna mellanrum får frågan om jag är gravid... Men jag försöker att inte bry mig och det går faktiskt rätt bra. Mr Fisk och jag  vet ju hur det ligger till och vad som gäller, det är huvudsaken.

    Även vi har en ljuvlig son som vi har fantastisk mycket glädje av och jag tänker ofta att jag är så otroligt tacksam över honom. Vi har nog landat rätt bra i tankarna att vi kanske bara får D och att det inte blir syskon. Vi pratar ofta om fördelarna med att ha ett barn så tanken känns inte alls främmande. Jag har alltid känt att jag skulle vilja ha många barn, men jag har ingen lust att vara gravid. Inte vill jag hålla på att kämpa så här för att bli gravid heller så jag har redan accepterat att vi inte kommer bli en stor familj. Men visst vore det roligt att få föda barn igen och få en liten bebis.

    Nannis - Ang pepp så får vi göra vad vi kan för att hjälpa varandra. Personligen känner jag att det handlar om två olika sorters besvikelser: besvikelsen över att mensen kommer varje månad och besvikelsen över att det kanske inte blir syskon alls. Jag tycker iaf att det blir lättare att bearbeta känslorna efter att jag delade upp det så. Besvikelsen över att kanske inte få syskon försöker jag (vi!) vända till att se fördelarna med att ha ett barn, som jag sa tidigare. Sen tycker jag också att det handlar om att se sig själv som en en-barns-familj och känna att det är helt okej. Det funkar också bra tycker jag.

    Däremot har jag svårare att hantera den omedelbara besvikelsen som kommer när mensen trillar in eller när det blir tydligt på tempkurvan att det inte blev något den här månaden heller. Jag försöker nog helt enkelt att fylla livet med annat än göra-barn-tankar. Nu har jag lagt bort termometern för den här sommaren och kommer bara tänka på syskon när det väl är ÄL, om det nu blir någon sådan. Livet är så mycket mer än att bara jaga pluss. Jag försöker tänka på allt annat i och runt familjen som är så fantastiskt bra och positivt - fylla mig med positiva tankar och känslor.

    Det kanske låter superpräktigt och fånigt men det funkar för mig. För mig handlar nog pepp om att peppa till att må bra i situationen, snarare än att lova att ni säkert plussar nästa månad "för det är eran tur". Så här kommer lite pepp från Fru Fisk som ska sluta skriva romaner. logga ut och börja jobba istället.

    För egen del kan ÄL vara typ nu. Tempen dippade igår och vi försöker göra vad vi kan för att bättra på oddsen men jag är skeptisk. Varför skulle det funka nu? Nä, jag får nog ta ett par nya besök till akupunktören efter sommaren igen. Det har ju funkat tidigare... tror vi.

  • Mrs Firren

    Barbabra - Lycka till idag. Håller varenda tumme för positivt besked. *kram*

  • Mrs Firren

    Barbabra - Fan vad tråkigt och ledsamt! Förstår om du är knäckt. Skickar många kramar mitt i eländet. Ta hand om dej.

  • Mrs Firren

    Barbabra - Skönt att det känns så. Mycket märkligt hur kroppen kan fungera. Hoppas nu att ni hinner med ett försök till innan sommaren.

  • Mrs Firren

    hormonstinn - Spännande att se om det blir skillnad! Jag är jättesugen på att köra en omgång akupunktur till när vi flyttat, jag tyckte ju att det blev skillnad förra gången. Hoppas nu att det blir positiva effekter för dej på flera sätt.

Svar på tråden 30+ som kämpat mer än ett år för syskon