Leiben skrev 2011-07-08 11:30:47 följande:
Min kille sätter i princip aldrig "i halsen". De få gånger han har gjort det så ser man att biten inte alls är i halsen utan man ser den tydligt långt bak på tungan. Redan där utlöses kräk/hostreflexen som skydd. Däremot fastnar bitar i gommen ibalnd. Det märker man för att skruttet blir uppenbart missnöjd och lutar sig bak och ja gör typiska, fasta-i-gommen-beteenden. I bland hsar jag fått stoppa in ett finger för att ploppa ut det.
Ja jag håller med om att nackdelarna är att det tar tid och då också att det är grisigt och svårt borta (man kan ju inte bara ta upp bitarna från backen/ golvet igen) Men det är så oerhört trevligt som familj att äta ihop tycker jag.
Det är lite svårt nu också när man hållit på ett tag. Den här veckan är bvc som sagt var inte nöjd med kurvan och tycker att han efter 2 månader med fast föda borde vara uppe i 6 mål per dag. Det är ju vansinne. Jag som är nöjd med 4. Dessutom har han blivit rätt ointresserad de senaste dagarna och äter kortare stund och äter inte ens "upp" den frukt som serveras efter varje mål som han annars älskar. Men man kan läsa att de går igenom sådan här faser men mindre intresse och stiltje. Och egentligen fattar jag inte varför bvc klagar för sedan i början på maj har han ju följt sin kurva. det var där mellan 4-6 månader han gjorde en dipp och det var också innan maten.
Ja, för min del så har det här med maten alltid varit ett orosmoln och det passerar liksom aldrig. Han stannade i vikt när han var 4 månader, och ökade i princip inget alls på två månader, sedan fick han någon fixidé för turkisk yoghurt (som ju är fet som sjutton) och då ökade han massor och växte massor på längden och man märkte att utvecklingen rent allmänt fick en skjuts. Men turkisk yoghurt täcker ju inte direkt det han behöver. När jag ammade var jag inte så orolig, han fick liksom näringen av bröstmjölk och fettet av yoghurten resonerade jag. Nu ammar jag inte längre men brukar blanda i ersättning i vällingen, tänkte att det borde ju ge lite mer av det han behöver än vad bara välling skulle. Men jag tycker det är svårt, jag har testat det mesta, inget är någon hit, allt smakas på men inget
äts (han är fortfarande hungrig och gnällig när han går från bordet och då får man antingen ge yoghurt eller välling/ersättning) och det enda jag tänker på om dagarna är mat, hur jag ska hitta något han gillar så pass att han äter av det, om han får i sig allt han behöver, om jag gör något fel, om det är mitt fel att han inte äter och jag är så trött, så trött...
Man blir grön av avund när man ser väninnans bebis som äter allt, som är 5 veckor yngre men numer både större och har passerat i utvecklingen med hästlängder, min grabb var både större och låg ett par steg före rätt länge och jag vet att man inte ska jämföra men när ens egen knodd stannar av och växer och utvecklas så trögt så nojjar man givetvis järnet.
Ursäkta att jag gick off topic, men det är så skönt att få det ur sig...