Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

ååååh vad skönt att höra!!! Fantastiskt

Om båda har ett blått anlag så är det 1/4 chans att barnet får blå ögon , enligt klassiska korsningsscheman som man lär sig på gymnasiet. Men i verkligheten är det betydligt mer komplicerat än så, hävdar min cellbiolog och läkarstudent till sambo, hehe.

Hur gamla är folk här i tråden? Inte för att det egentligen spelar någon roll, men jag är alltid yngst på mödravården förutom de som är jätteunga, typ tonårsmammor. Men här har jag fått för mig att det finns fler i min ålder? Jag är 23.

Skriver upp mig  nu har inte gjort det för jag skriver nästan alltid från mobilen!

Alla säger olika! Jag har gjort 5 ultraljud. En av gångerna så såg han ingenting, och bad mig gå och tömma blåsan, sen såg han . Men det var ett tidigt vul. Vissa säger att det är bra med lite urin i blåsan när man gör RUL, men det spelar nog ingen jättestor roll. De kommer se bebisen utan problem hur som tror jag.

Alltså ångesten igår. Är fortfarande skakis. Fick världens störtblödning. När jag torkade mig så rann det längs hela handen och armen. Blev yr och livrädd. Skulle ha APT precis men fick kasta mig i en taxi (stackars kollega som fick klara sig själv) och ringde till min sambo som satt på ki i Solna och pluggade till tenta. Tyvärr hann han till mig på Huddinge innan jag fick träffa doktorn (han hann ju för jag fick sitta så länge i väntrummet..). Allt var bra. Bebisen sprattlade i magen och sambon såg att den gapade . Jag låg mest apatisk i gynstolen. Det var 5e gången jag blödde. Men den här gången var det sååå mkt och så sent i graviditeten. Det kan ju vara normalt att blöda i början men man ska liksom inte det i v21. De vet inte varför men de TROR inte att det är nåt som påverkar barnet. Men eftersom de inte vet vad det är så kan de ju inte lova varken det ena eller det andra...

Tack alla . De vet som sagt inte varför, och säger inget om att de borde utreda mer. Det var antagligen inte moderkakan. Jag var öppen i cm men det är normalt. Inre modermunnen var helt sluten och inga tecken på att jag höll på att öppna mig. Inget syntes i livmodern. Tappen såg bra ut. Man vet helt enkelt inte! Jag ska prata med min barnmorska. Det är så jobbigt att inte veta! Trodde jag skulle slippa detta nu, senast var i v 13.

Jag är inte ordinerad vila och läkaren frågade inte vad jag jobbar med. Jag tror att det kan hänga ihop med stress faktiskt. Jag har inget fysiskt jobb, är enhetschef på ett äldreboende. Det är roligt men psykiskt påfrestande.

Jag blödde en hel del i början, när jag jobbade som handläggare, var stressad och dessutom dödstrött och extremt illamående. Sen blödde jag ingenting under mina tre veckors ledighet. Första dagen på (nya) jobbet kom en störtblödning igen....

Jag ska som sagt prata med min barnmorska och be att få träffa läkaren på mvc...

Nej, det är det som är det värsta . Då KAN de ju inte lova mig att det inte är någon fara. Bara att inget tydde på att bebisen mådde dåligt eller att jag var på väg att öppna mig eller så.

Det var antagligen inte moderkakan, vilket man har trott innan eftersom den nästan var föreliggande förut. (Ska på nytt ul 14 dec angående detta).

Det var antagligen inte heller att jag har en lättblödande livmodertapp. Jag tog biopsier på livmodertappen för några veckor sedan, och inte ens då blödde jag fast att gynekologen sa att nästan alla gör det och att jag skulle ha binda.

Det var ingen blödning inuti livmodern.

osv. Ingen vet. De verkar inte tycka att det är nån stor grej, och tänker inte undersöka det närmare. Helt okej med mig, men jag vill ju ha bekräftat att jag kan andas ut! Men jag förstår ju att de inte vill lova för mkt.

Lite trist var det när gyndoktorn avslutar med att säga att om jag blöder igen så behöver jag inte åka in direkt, för det är ändå inget att göra åt om det är missfall. Nej, det vet jag, men att leva i ovisshet om bebisen lever i en vecka eller så skulle ju ta död på mig!

(Kan inte citera för jag skriver från mobilen)

Ja jag tänker åka in om jag blöder igen. Men om 10 dagar tillhör jag förlossningen och de tar nog hand om en bättre (det är från 22+0, för er som frågade i tråden). Annars hade jag nog hamnat på psyket istället. Sån sjuk ångest! Denna grav är ju dessutom direkt efter ett missfall. Då lugnade alla mig och sa att det kan vara så väldigt normalt med blödningar osv. Men då sket det sig .

Sara: jag fick i v17. Nu rinner det ordentligt. Jobbigt att vakna i pölar!