Sjuksköterskestudenter!

T6 här också om en vecka.
Först två veckor teori med föreläsningar & basgrupper, och sen nån dag här och där med lite sådant insprängt senare under terminen. I fredags blev det i varje fall preliminärt klart till vilket flöde för resten av sakerna under terminen som man skulle höra till. Så som det ser ut nu preliminärt i varje fall så blir det först 5 veckor examensarbete för att slutföra analys och diskussion, sen VFU ett par veckor som bryts för 2 veckor ortoped-KUA och sen ytterligare lite VFU innan allt avslutas med lite seminarier. Och sen NKSE också under terminens gång förstås.

Fast bara för att du får VG på en tenta istället för G behöver inte betyda att man kan mindre.
Det finns så många olika faktorer som spelar in - det enda som det egentligen behöver innebära är att den examinationsformen som användes för att bedöma respektive avsnitt passade den personen som fick VG bättre än den som fick G, att den som fick VG klarade av att förmedla sina kunskaper på ett bättre sätt eller att frågorna var formulerade så att det passade en person framför en annan eller att de mer specifika frågorna var exakt "rätt frågor" för att en individ skulle kunna briljera, medan om det hade frågats om andra detaljer (utöver det grundläggande) så kanske det hade varit helt "rätt frågor" för den som nu "bara" fick G på tentan istället för VG så hade den kunnat briljera och få VG istället för bara G, medan du "bara" hade fått G för att du hade visserligen koll på det övergripande/grundläggande men inte alls samma djup på detaljer på den delen.
Hade examinationen haft ett annat upplägg så kanske det hade passat den andra bättre och dig sämre. Vi har alla olika starka och svagare sidor - även när det handlar om att förmedla och presentera genom att omvandla den kunskap man har till ord i en examination. Säg att du har vissa problem med dyslexsi - du läser obehindrat, men det tar tid för dig att skriva, då hinner du inte skriva lika utförligt på allt för att ditt mål är att du ska hinna med att svara på alla frågor. Är det en muntlig examination så kanske den i exemplet innan med viss dyslexi pratar på helt obehindrat, medan du tycker att det är jobbigt att prata inför en grupp med påföljd att den som inte hann med att skriva tillräckligt för VG i skriftliga examinationer med råge kan väga upp för det om det är muntligt, medan den som känner sig obekväm i muntlig framställning är mer tyst och tillbakahållen och därför kanske inte lyckas redovisa mer än motsvarande ett G vid en muntlig tenta även om den skriver VG på skriftliga. Bara som lite teoretiska exempel.

Det är inte så enkelt som att säga att man har lärt sig mera och kan mera om man har ett VG istället för ett G i betyg på examinationerna. Du kan kunna lika mkt och tillämpa kunskapen rent praktisk i ditt arbete som ssk, även om du kan "misslyckas" med att förmedla kunskapen motsvarande VG istället för "bara G" i de konstlade situationerna som en examination ändå innebär.

Inte riktat till dig personligen, mer som fiktivt exempel.

Jag tycker inte att det går att mäta i tid i form av timmar och minuter som man lägger ner på läsandet heller och utifrån det säga att man lär sig mera om man lägger 5 timmar på ett avsnitt än om man lägger 1-2 timmar.
Folk läser väldigt olika fort och även lär sig olika snabbt, en del förstår på en gång och kunskapen fastnar efter att ha läst det 1-2 gång medan andra kan behöva läsa det 10 gånger för att förstå och sen ytterligare 10 gånger för att få kunskapen att fastna.

Även om man har tidigare studievana från universitetets-/högskolevärlden kan också spela stor roll i hur mkt tid man behöver lägga på att ta in en viss text/kunskap även om själva ämnesområdet är mer nytt, att har man "läsvana" och är van vid den typen av litteratur och tex vana vid att leta efter och att läsa vetenskapliga artiklar på engelska så går det oftast fortare att ta sig igenom texter och hitta det som är relevant.

Jag tror inte att de som jobbar vid sidan av i den utsträckningen du beskriver hör till den senare gruppen som behöver läsa 10+10 ggr, utan snarare till den första. Sen beror det också på vad det är för jobb man har, ibland kan man ha möjlighet att kunna läsa en del på arbetstiden.

Sen kan även det här med att jobba vid sidan av studierna inte alltid vara ett frivilligt val, utan att man har tvingats till att göra en prioritering mellan att "nöja sig" med G och sedan jobba vid sidan av studierna (i större eller mindre omfattning) för att kunna försörja sig för att över huvud taget ha möjlighet att kunna genomföra utbildningen.

Med ett G så får man en godkänd nivå för vad som behövs som grundläggande för att kunna börja arbeta som ssk = kraven för att få legitimation, och sen lär man sig och fördjupar sig ännu mera på detaljnivå med det som är relevant för de avdelningar som man kommer att arbeta på och byter man avdelning så blir det att börja om från början och lära sig "detaljkunskapen" för det som är relevant för den avdelningen. Även om man går in för att lära sig detaljkunskapen om "allt" rörande kardiologi när man läser om hjärtat & hjärt-kärlsjukdomar under grundutbildningen, så har man knappast kvar allt det om man sedan efter utbildningen börjar jobba inom säg barnpsykiatrin och jobbar där i 5 år, innan man sen jobbar 5 år på en urologisk våravdelning och därefter kommer på en kardiologavdelning och då får börja om på nytt med "detaljkunskapen". Det är den generella grundnivån som är det viktiga - oavsett vilken avdelning som man sen arbetar inom, för detajnivån förändras allt efter att nya forskningsrön dyker upp och det finns ingen som kan ha all detaljnivå om allt i huvudet. Inte ens läkarna har det utan de specialiserar sig på sitt område och när det dyker upp sådant som är utanför deras "detaljområde" så tar de in en konsultation från en annan läkare som är specialiserad på den "detaljnivån".

Det finns i princip inget svart eller vitt utan det är en enorm varians av gråskala med allting.

Till examensarbeten på grundnivå (kandidatnivå) eller avancerad (magisternivå) behövs det inte någon etikprövning av någon etikprövningsnämnd, i varje fall inte här (Linköping/Norrköping), utan det är handledaren som ger godkännande för upplägget av hur arbetet genomförs. Det är åtmistone delvis beroende på praktiska apekter som svårt att få ihop det rent praktiskt med tider i förhållande till skolans schemaläggning och att etiknämnden bara sammanträder ett par gånger per år, så att vi som studenter inte ska behöva drabbas av fördröjningar och inte kunna använda den tid som avsatts för examenarbetet pga väntetider på att etiknämnd ska gå igenom planen. Vi har även två obligatoriska seminarier i inledningen av examenarbeteskursen, ett idéseminarie och ett metod- & litteraturseminarie, som leds av en del av de lärare som senare i samband med framläggningen kommer att utgöra exminatorer för examenarbetena, där tex funderingar på ev etiska aspekter av ämne och metod tas upp till diskussion. Undantaget är om man skriver sitt examensrbete som en del inom ett annat redan pågående forskninsprojekt, men då ska den som leder projeket redan ha fått etikprövninen godkänd alt stå för ev etikprövningskostnader.

Det blir ju ingen litteraturstudie i egentlig bemärkelse utan blir ju snarast en kvalitativ studie utifrån skriftliga dokument som källor/ datamaterial (istället för att intervjua respondenter) så att man sen gör innehållsanalys på de färdigskrivna data man får ihop.

Utgår från "standarddroppaggregat" med 20 dr/ml:

55 ml*20 dr/ml=1100 droppar
2 timmar = 120 minuter

1100 droppar/120 min = 9,16666... avrundas enligt matematiska regler och praktiskt användbara resultat till 9 droppar/minut

Hur de ev drar av kan jag inte svara på. Det är rätt olika på olika ställen hur de agerar med läkemedelsräkningen. Så det går inte direkt att svara något entydigt på det.

På en del ställen behöver de bara redovisa svaret på slutresultatet av uträkningen, medan de på andra ställen (tex här) måste man redovisa hela uträkningen med vart enda steg med enheter överallt och vart man har fått varenda siffra ifrån på ett snudd på övertydligt sätt.  En del ställen har i varje fall på de första tentorna en viss nivå för godkänt, dvs att man kan få göra något fel medan du på andra måste ha alla rätt på alla tentor. Här kan du tex kugga en tenta om du gjort något fel på vägen i uträkningen (tex inte skrivit ut enheter på något mellanstesteg i uträkningen) även om du kommit fram till rätt svar i slutänden ändå.

Vad gäller avrundningar rent allmänt, tänk på att de ska vara praktiskt användbara. Det är tex fullt möjligt att dra upp exakt 0,14 ml i en spruta - däremot så funkar det inte i praktiken att dra upp exakt 0,14437 ml av ett läkemedel.

Våra spärrar (LiU) ser ut så här för att börja de olika terminerna:

T2: basgrupp T1 godkänd + genomfört fältstudie T1  (kan ha justerats lite sen jag gick T1)
T3: Allt från T1 + basgrupp & VFU från T2 godkänt
T4: Allt från T2 + basgrupp & VFU från T3 godkänt
T5: Allt från T3 + basgrupp & VFU från T4 godkänt
T6: Allt från T4 + basgrupp & VFU från T5 godkänt

Spärrtenta blir det begrepp som ofta används om det är "sista chansen" på en tenta för att kunna fortsätta på kommande termin. Att om man inte klarar tex alla tentor i T1 på det sista tentatillfället innan T3 börjar så sparras man ut tillfälligt från utbildningen tills man har klarat av den/de tentorna.

Det beror helt på hur den muntliga tentan är upplagd. Har varit med om tentor där man dels i princip har en gruppdiskuion i en liten grupp, men också att man får en fråga och sen har man 5 min på sig att rabbla upp alla fakta man kan för att besvara frågan medan andra bara sitter och lyssnar och inte ger nån respons alls.

Jag har varit med om båda varianterna. Den första är helt ok, den andra är totalt gräslig.

Håller också på med C-uppsatsen. Känner mig rätt nöjd med att i princip vara klar med ett första utkast till hela uppsatsen, har typ 1-2 delar av diskussionen kvar att skriva och ett kort avsnitt i metoddelen så snart jag får tillbaka min utlånade bok senare i veckan. Och sen huvudsakligen lite mer finputsning på språket och om man ska komplettera lite i vissa delar och fixa till själva formalian runt ikring.

Har examensarbete på heltid den här och nästa vecka också innan det är dags för att gå ut på VFU & KUA fram till maj och med NKSE-tentan mitt i ungefär.

KUA = klinisk utbildningsavdelning, dvs en studentdriven avdelning där studenter på ssk, läk, sg, at, och jag har för mig att även bma ska ut på kua nu, och då hjälps åt med att sköta alla uppgifter som förekommer på avdelningen

Vi ska egentligen skriva C-uppsatsen 2 & 2, men pga olika omständigheter som tillkommit på vägen så blev det så att jag skriver själv. Skriver om hur föräldrar till födoämnesallergiska barn har upplevt att det har fungerat med kosten vid sjukhusvistelse.

Vi går ut på slutpraktiken här nu snart och har NKSE under tiden vi har VFU, ska göra 24 dagar fördelade under 7 veckor och sen har vi några skoldagar med föreläsningar & basgrupper insprängda här och där under VFUn. Och sen framåt slutet på maj har vi examinationsseminarier inriktade på olika omvårdnadsbegrepp som ska kopplas till olika medicinska åkommor och posterpresentationer av C-uppsatserna och ytterligare något seminarium om ssk & ledarskap nån gång under våren.

Har just nu den delikata uppgiften att jag närmsta dagarna lite snyggt ska tacka nej till två av tre olika jobberbjudanden inför sommaren.

Man får numera räkna fel på läkemedelsdelen på den skriftliga tentan, att den frågan är lika mkt värd som vilken som helst av de andra frågorna och inget som gör att man kuggar den skriftliga delen.

Däremot om man skulle göra fel med läkemedel på den kliniska delen så avbryts hela examinationen och man får inte göra klart den kliniska delen vid det tillfället utan får göra om hela den kliniska delen vid annat tillfälle. Om man till exempel skulle dela upp läkemedel fel, typ att man först tar fram 1 tablett istället för 2 när det i ordinationslistan står 1 tablett 10 mg, men att de på avdelningen bara hade 5 mg-tabletter av det lm, men att man själv upptäcker att det blivit fel och korrigerar det innan lm överlämnats till patienten så räknas det ju inte som fel.

Japp, det blir ju helt fel om man skulle ge 1*5 mg när pat behöver 2*5 mg, men om man  tex först av misstag skulle ta fram 1*5 mg istället för 2*5 mg när pat ska ha 10 mg så behöver det inte betyda att man gör fel på lmhantering på den kliniska delen av NKSE så att den avbryts om man själv upptäcker att man gjort fel innan man har överlämnat lm till patienten.

att man själv upptäcker och korrigerar det som blivit fel (i det här ex genom att lägga till 1*5 mg till) innan lm överlämnats till pat

Men du borde väl egentligen kunna göra allting som är skriftligt, dvs såväl läkemedelsräkningen och skriftliga delen på NKSE-tentan nu, så att det bara är den praktiska delen med slutpraktik och praktiska delen av NKSE kvar.

Ni andra som skrivit NKSE-tentan idag - hur tyckte ni att den var?

Allt är klart, alla poäng (äntligen) inrapporterade, ansökan om examensbevis gjord och i morgon är det dags för själva examenscermonin med broschutdelning etc.

Så på måndag morgon börjar sen allvaret, men det ska bli så skönt. Att faktiskt få vara ledig när man kommer hem efter en dag. Vet inte när jag var det senast, med tanke på att jag läst en del innan jag började läsa ssk så var det många år sedan.