joe7702 skrev 2012-11-09 14:52:31 följande:
Känner ni också att det känns som man går och väntar på något? Vi väntar på svar varför Sophie dog och de kommer först om några veckor. Både jag och min sambo är ovana vid att vara hemma, vi jobbar vanligtvis 50-70 h per vecka nu blir vi trötta av ett möte med läkare, präst, organist, en vän eller bara efter att som idag varit och bestyr villa blommor vi ska ha till kistan. Vi är trötta på tv-soffan samtidigt som vi inte orkar så mycket mer även om vi försöker.
Jag är sjukskriven till den 6 jan sedan får vi se. Jag vill jobba så snart jag orkar men det jobbiga är att jag jobbade fram till fredagen innan Sophie föddes och jag har ett jobb med daglig kontakt med människor. (mäklare)Både säljare, köpare och spekulanter har följt nig genom min graviditet och sett min mage växa. Jag kan inte ännu säga högt att Sophie är död utan att börja vet att jag kommer få frågan varför jag börjat jobba så tidigt och om det blev en tjej eller kille.
Skulle kännas skönt om vi som är i samma sits kan hålla kontakten här, ni är de enda personerna som vet hur det verkligen känns.
Johanna
Vi fick ju veta att Leo dog av en infektion.Det var på nått sätt skönt att få ett svar på vad det var som orsakade hans död.Det tog ca 1 månad innan vi fick träffa läkaren och få beskedet.Jag tyckte att den absolut jobbigaste tiden var innan allt detta var klart.Alltså alla praktiska bitar.Det är ju fortfarande väldigt jobbigt men nu kan man ju få vara i den här sorgen utan att man också måste planera allt praktiskt kring det för nu är ju dessa bitar redan klara.Förstår du tycker det är jobbigt då du har ett yrke där du träffar många människor och kommer få många frågor.Jag tyckte själv det var jobbigt att bara gå in på macken , affären osv då jag visste att man skulle träffa på samma människor som sett en då man var gravid.Vissa ställen undviker jag fortfarande.Tycker det är jobbigt att behöva förklara för alla som undrar varför man inte har nån bebis med sig.Vill gärna fortsätta ha kontakt jag med! För även om man har massa stöd från både familj och vänner så känner man sig så otroligt ensam i allt detta.
