Junibebisar 2014
Hej! Tänkte att det skulle va kul med en tråd för oss som fått våra bebisar i Juni.
Min bebis kom 20 Juni på midsommarafton.
En tråd att utbyta glädje och eventuella problem som andra kanske har bra lösningar på?
-
-
Svar på tråden Junibebisar 2014
-
#291Vi va på bvc igår och pratade om det, min lilla ska få det nästa vecka, och då sa hon att det va 1 på 100000 som fick dom "hårdare" biverkningarna! Så vi bestämde att köra på det! Men det är ju supersvårt det där! :)ellami skrev 2014-08-06 09:33:07 följande:
Samma tankar här :( min lille ska få vaccinet om en vecka. Jag är velig.. Berätta gärna hur det gick sen!
-
#292
Vill inte starta en debatt om vacciner här, men tänk på att sjukdomarna de skyddar mot är betydligt värre och och riskerna större att drabbas, än biverkningar av vaccin.
-
#293
Lite lugnande ord kan vara att jag har då aldrig ens hört talas om någons barn som fått biverkningar av vaccin.
Vi kommer ta alla vaccinationer. -
#294
Kommer också ta alla vaccinationer. Malte får sin mot rotavirus nästa vecka!
-
#295Har jag inte hört talas om! Min plutt är 2mån idag. Vi ska tillbaka till bvc 3september för 3mån vaccination. Inte nämnt rotavirusetsmalljey skrev 2014-08-06 06:13:52 följande:
Usch imorrn är det eventuellt dags för 2 månaders-vaccinet mot rotaviruset. Är det nån mer än jag som är nojig över vaccineringar? Antingen kan hon bli ordentligt magsjuk om man inte vaccinerar (hon kommer få viruset oavsett men KANSKE i lindrigare form) och om man vaccinerar kan hon eventuellt få tarmvred som är en av biverkningarna...bu eller bä liksom ????
-
#296
Vaccin mot rotaviruset ges inte till alla då inte alla län har infört de.
LokesMammi skrev 2014-08-06 19:53:31 följande:Har jag inte hört talas om! Min plutt är 2mån idag. Vi ska tillbaka till bvc 3september för 3mån vaccination. Inte nämnt rotaviruset
-
#297
Usch! Känner mig urlakad, utschasad och fullständigt färdig. Vår prinsessa är sju veckor och jag undrar när man ska börja njuta av det som alla säger är så fantastiskt. Det är klart att hon är fantastisk och när de där leendena kommer så blir man ju helt knäsvag. Men hur hanterar man sömnbristen egentligen? Och då har vi ändå en hyfsat lätt bebis tror jag.
Första "bråket" med sambon kom nu klockan 6 på morgonen så där gick den dagen åt skogen. Vill bara sätta livet på paus och få lite andrum. Sitter bara och gråter och vill inte mer. Är det så här det ska vara?
Förlåt men jag behövde bara kräka av mig lite...allting känns lite tufft just nu. -
#298Det enda jag kan säga är att det blir bättre! Inte mycket till tröst just nu, men snart har du glömt bort det där.Kela1981 skrev 2014-08-07 07:16:21 följande:
Usch! Känner mig urlakad, utschasad och fullständigt färdig. Vår prinsessa är sju veckor och jag undrar när man ska börja njuta av det som alla säger är så fantastiskt. Det är klart att hon är fantastisk och när de där leendena kommer så blir man ju helt knäsvag. Men hur hanterar man sömnbristen egentligen? Och då har vi ändå en hyfsat lätt bebis tror jag.
Första "bråket" med sambon kom nu klockan 6 på morgonen så där gick den dagen åt skogen. Vill bara sätta livet på paus och få lite andrum. Sitter bara och gråter och vill inte mer. Är det så här det ska vara?
Förlåt men jag behövde bara kräka av mig lite...allting känns lite tufft just nu.
Jag njuter inte heller särskilt mycket de första månaderna, de är mest en transportsträcka. Efter typ 6 månader har man ju kommit in i det ordentligt och förhoppningsvis fått till lite rutiner när det kommer till mat och sömn.
Säg åt mannen att ta bebisen och så går du ut och tar en promenad helt själv, det är underbart! -
#299Förstår hur du känner dig...Kela1981 skrev 2014-08-07 07:16:21 följande:
Usch! Känner mig urlakad, utschasad och fullständigt färdig. Vår prinsessa är sju veckor och jag undrar när man ska börja njuta av det som alla säger är så fantastiskt. Det är klart att hon är fantastisk och när de där leendena kommer så blir man ju helt knäsvag. Men hur hanterar man sömnbristen egentligen? Och då har vi ändå en hyfsat lätt bebis tror jag.
Första "bråket" med sambon kom nu klockan 6 på morgonen så där gick den dagen åt skogen. Vill bara sätta livet på paus och få lite andrum. Sitter bara och gråter och vill inte mer. Är det så här det ska vara?
Förlåt men jag behövde bara kräka av mig lite...allting känns lite tufft just nu.
Har också suttit med en gråtande bebis i famnen och själv storbölat av utmattning.
Det har blivit bättre här de senaste två veckorna ( plutten blir 9 veckor på lördag)
Det är så där ibland men det blir bättre. Svårt att säga när bara..
När jag själv skulle överleva dagen så kom farmor och gick en barnvagnsprommenad, jag tänkte lite extra på att äta och dricka (hade massa gorbys och risifrutti hemma som gick snabbt att ta fram) och sen när mannen kom hem stängde jag in mig i sovrummet med ögonbindel och öronproppar. Sen sov jag i 1-3 timmar eller bara låg å pilla med mobilen.
Om du håller på att drunkna och behöver en kort paus, så får man faktiskt bulla upp med filt/kudde på golvet, lägg bebisen där. Sen går du ett varv runt huset! -
#300
Tack för ert stöd tjejer! Det känns bättre bara att få höra att man inte är ensam och att det går över :) Känns ju tabu att inte njuta i fulla drag för enligt alla runt omkring är det ju just det man ska göra den här tiden. Ser fram emot när "transportsträckan" är över :)
