• Anonym (ts)

    Överdrivet misstänksam?

    Har en klump i magen och kan inte sova..

    För ca 2 veckor sedan fick jag reda på att min man varit otrogen. En gång, oplanerat, på fyllan. Jag bestämde mig för att försöka förlåta och kämpa för vår relation. Det tar ju så klart tid och jag har fortfarande svårt att lita på honom.

    Idag har han varit väldigt hemlig med telefonen och svarat väldigt konstigt när jag frågat honom. Väldigt kort och nästan irriterat. Jag undrade vad det var med honom och han berättade att han pratade med en killkompis.

    Jag får en dålig känsla och kan inte riktigt släppa det.. Jag vet inte om jag oroar mig i onödan eller om jag har rätt att vara misstänksam.

    Innan jag fick reda på otroheten så litade jag på honom till 100% och jag har aldrig direkt varit svartsjuk. Aldrig haft problem med att han har tjejkompisar och liknade. Nu efter har jag försökt vara som vanligt, "låtit" honom gå ut själv osv så det känns konstigt om han helt plötsligt börjar dölja saker.

    Jag vet inte om jag vågar ta upp det med honom, med risk för att framstå som överdrivet svartsjuk och kontrollerande och jag tänker inte snoka i hans telefon, så lågt vill jag inte sjunka.. Problemet är ju att jag inte ser så många fler alternativ, förutom att försöka ignorera känslan..

    Så vad gör man? (det står alltså mellan att prata med honom och att ignorera känslan)

  • Svar på tråden Överdrivet misstänksam?
  • Anonym (ts)

    Jo det brukar i vara det bästa, men han har sagt att han inte vet om han kommer klara av det om jag blir överdrivet svartsjuk, så jag vill inte "slösa bort" mina samtal på fel saker..

  • Anonym (ts)

    Jag är inte rädd för honom, jag är rädd för att förlora honom..

  • Anonym (ts)

    Vårt förhållande är kanske inte mer värt än så för honom..

  • Anonym (ts)

    Jag har pratat med honom och han bryr sig, däremot så kan jag inte få honom att förstå att det inte går att vara precis som vanligt. Det blir ju en stor kontrast när jag gått från att lita på honom till 100% till det här. Inte ok, men jag vet i alla fall att han bryr sig - han är bara värdelös på att hantera det. Jag måste få honom att förstå att han måste offra sitt privatliv lite ett tag (jag kräver inte ens att behöva se vilka han pratar med och om vad) - att det är upp till honom att få mig att lita på honom igen. Han är rädd att om han "släpper in mig" så kommer jag alltid vara så. Frågan är ju hur jag får honom att förstå..

  • Anonym (ts)

    Det är jag som inte borde lita på honom, men han litar uppenbarligen inte på mig.. i natt bytte han lösenord till allt - tel, fb osv (även fast jag inte varit inne och snokat) 
    Han är rädd att jag ska bli "hysterisk" så nu har han gått i nån sorts försvarsställning och döljer allt.. Som om det skulle bli bättre. Han förstår verkligen inte...! Han tycker vi ska bete oss precis som vanligt och att jag ska sluta älta...

    Jag föreslog nån form av parterapi, men han dissade den idén helt..han vill inte kasta pengar i sjön utan tycker vi kan lösa det här själva (dvs jag accepterar hans sätt att se på saken)  
    Jag funderar på att boka tid hos psykolog/kurtor via vårdcentralen till mig själv i alla fall, för inte sjutton kan vi lösa det här själva... =/

Svar på tråden Överdrivet misstänksam?