• dreamgirl

    Håller på att skiljas, hur har ni hanterat sorgen.

    Hejsan!

    Detta blir aningens lång men tänkte en bakgrund kan vara bra. Skulle uppskatta all hjälp jag kan få. 
    För att ge en kort beskrivning så har jag och min man varit gifta i ca 3,5 år och tillsammans i 19 år. Vi har två barn och har aldrig haft några större problem i vårar förhållande. För ca 2 år sen nu hade min man det tufft på jobbet och helt plötsligt märkte jag att han var mer distansierad och lättirriterad. Vi bråkade rätt mycket det halvåret innan han berättade och nu förstår jag att han retade sig lätt och blev sur för ingenting. För 1,5 år sen berättade han helt plötsligt att han inte visste vad han kände. Vi provade bo isär men svårt att lösa saker när han inte gör något alls. Nu har vi separerat och sålt vårt hus. Han har varit helt knäckt över detta, inte velat sälja utan jag har fått ta allt ansvar för försäljningen.  Han är ledsen jätteofta, ledsen för vad han gjort, ledsen när han tänker på mig, ledsen när han ser barn (vilka som helst) leka , ledsen när han ser huset. Har sagt till en gemensam kompis att han inte kan se mig med någon annan och inte han själv med någon annan heller. men att göra något för att rädda vårt äktenskap har han inte. Han har inte gjort något alls för att rädda vårt äktenskap. Jag har ju fått för mig att han kanske gått in i väggen och tappat sexlust och ja jag vet inte om det kan förvirra huvudet. Eller så inbillar jag mig det. I julas så var han på skidresa över nyår med några personer jag inte riktigt känner. Efter han kom tillbaka så sa han att han älskar mig vad han än gjort men tydligen inte tillräckligt. Varför beter han sig annars som han gör. Nu börjar jag sakta inse att detta nog verkligen inte kommer lösa sig. Vi har påskrivna papper som han säger att han ska skicka in nu. Jag har sagt ok men är så oerhört besviken på att han inte gjort något. Han har varit så tokigt ledsen o gråtit jättemycket. Han som jag aldrig sett gråta i princip. 

    Så hur gör ni? Hur gör man för att inte tänka konstant, analysera och fundera och känna sig så jävla ensam och besviken, Känns som att jag inte var värd att kämpa för. Varför ska jag trösta honom o övertala honom om att försäljning av hus är bäst. Han har ju valt detta, inte jag.
    Tacksam för allt stöd jag kan få.

    Många Kramar.

  • Svar på tråden Håller på att skiljas, hur har ni hanterat sorgen.
  • dreamgirl

    Tusen tack för att du tog dig tid. Det du skriver är mitt i prick för vad jag faktiskt tror hänt. Å du har ju rätt. Jag måste gå vidare. De senaste två åren gar bara handlat om honom. Han har gråtit hur mycket å jag tröstar. Helt absurt när man tänker på situationen. Har bokat tid hos familjerådgivning för mig själv. För som jag sa det. Lära mig att gå vidare själv. Har föreslagit många gånger att han ska söka hjälp men nej inte aktuellt.

    Håller du på att skilja dig eller har du skilt dig innan o e över det eller är du bara vis?????

    Kram o tack igen.

  • dreamgirl

    Har fått höra att jag är stark som stått ut o kämpat så länge. Själv känner jag mig mest feg att jag inte kan gå vidare. Att jag ältar. Är så imponerad när man är fast besluten att inte älta å lyckas.

    Vibeche, vad skönt att det känns ok. Å ja klart att det är en lång bearbetning man har framför sig.

    Ikväll ringde min man o frågade om han skulle posta skilsmässopapprena. Jag vill inte sa han men vi kommer ingen vart. Jag svarade att det kan väl inte jag bestämma. 30 min senare kom messet. Han har postat.

    Är glad att ni svarade å att någon som har egna erfarenheter kan hjälpa. Just nu känns man bara omringad av en himla massa lyckliga familjer.

    Kram på er

  • dreamgirl

    Känns fantastiskt skönt att vädra tankar med någon som fattar. Är ju såklart helt rätt att jag måste välja att vara ett offer eller gå vidare. Är så svårt att ställa om något som varit solklart hela tiden. Å du jag hoppas verkligen att vi blir helt läkta. Finns det något jag kan hjälpa dig med så... Har ju svårt att komma med kloka ord när jag är längre ner i det berömda hålet.

  • dreamgirl

    V, ska läsa det.

    Har bestämt att jag och mina grabbar ska åka på solsemester i sommar. Känner att lite sol i juni är precis vad vi behöver.

    Kram Kram

  • dreamgirl

    V, jag får nog med googla o läsa på lite om det. Idag åkte jag med ena grabben för att han skulle spela match.

    I såna lägen är det ju lite jobbigt när man står där själv o de andra är två. Men det var kul att kika lite fotboll iallafall.

    Var på ett samtal med en på familjerådgivning i fredags. Kändes rätt skönt. Nu längtar jag lite tills jag flyttar ut ur huset, är några veckor kvar. Så jag kan gå vidare.

    Hoppas din helg varit bra.

    Kram på dig

  • dreamgirl

    Usch. Skriver här för att skriva av mig. Idag fick jag hem papprena för skilsmässan från tingsrätten. Visst vi har 6 månader på oss och det ska skrivas på igen men det känns fantastiskt jobbigt. Kan verkligen inte fatta att det inte blir vi. . Känns helt sjukt. Är så många tankar som snurrar i huvudet. Å känner mig sjukt ensam.

  • dreamgirl

    Nej så är det ju såklart. För 1 år sen trodde jag aldrig jag skulle sluta lipa. Vårt har ju varit utdraget eftersom han Inte agerat. Men nu så gråter jag inte hela tiden. Ibland går det flera dagar så det artar sig

    Å idag så beställde jag sommarens resa. Alla andra par betalar ju inte samma pris för barn som för vuxna. Det gör dock jag. Ena av barnen reser som vuxen. Men nu är det ju för att jag reser i juni o högsäsong. Men det är det värt. Behöver nåt kul att se fram emot.

    Har du med något planerat som du kan se fram emot. Unna dig det. Behöver ju inte va resa.

    Kram

  • dreamgirl

    Men jösses V, usch det måste verkligen varit som att bli knuffad från ett höghus. Men nämnde han inte den nya kvinnan direkt. Liksom vad tror man, att den andre inte får reda på det. Man är faktiskt värd ärligheten och respekten att sköta saker snyggt.

    Kram på dig. Jag har full förståelse för att det varit ett helvete.

    Min man el vad man säger har gjort en o annan knepig sak. Han har en tjejkompis på jobbet som han pendlat med rätt länge. Hon frågade om han ville med på skidresa över nyår nu med några av hennes vänner. Han följde med. Spreds dessutom via tjejens syster ( har nån gemenssm kompis med min syster) att hon var på semester med sin pojkvän. Min man hävdar att de bara är vänner å det bestämt. Å visst folk vill gärna skvallra. Konstigt dock om de har ihop det varför lipar han för minsta lilla. Han gråter när han tänker på mig, när han ser barn leka o inte bara våra, när han kommer till huset. Ja kanske inte på sista tiden men har gjort i 1,5 år. Har frågat honom många gånger om de har en relation,senast efter vi skickade in papper. Nej säger han. Vet inte. Kanske inte. Har ju gått rätt lång tid å det brukar visa sig. Men han verkar ha blitt egoistisk. Tänker inte på konsekvenser o får sjukt dåligt samvete för allt han gör och inte hjälpt till med.

    Kram

Svar på tråden Håller på att skiljas, hur har ni hanterat sorgen.