Blev inlagd idag och inväntar missfall i vecka 20, är i chock!

Beklagar verkligen 

Men åå beklagar verkligen!

En bekant till mig var med om det dock minns ja inte helt vilken vecka men började med blödningar och vattnet sippra rätt tidigt. Blödningar från vecka 8 har jag för mig. Hennes pojke överlevde. Visst är han sjuk mycket men han lever och utvecklas som han ska så sätt ändå :)

Vill inte skriva ut för mkt om pojken faktiskt... så tyvärr hoppar jag över att svara på den frågan och hoppas du förstår :)

Kommer du få ligga kvar nu hela tiden tills ni ser vad som sker?

Det fylls ju på med nytt fostervatten hela tiden.

Hur har det gått?

Kan bara önska alla lycka till! Jag hoppas innerligt att liten vill stanna hos dig och er.

*cyberkram*

Skickar kramar och förhoppningar om att det kommer att går bra! Jag vet att det finns något som heter cerclage. Det används om man har svag livmodertapp. Har ingen aning om hur det funkar, och om det vore aktuellt för er hade ju läkarna sagt det. Men om ni får fler barn senare kan ni ju fråga om det är något som skulle hjälpa er. Kram igen!

Hoppas det ska gå bra och att det producerar bra med fostervatten. Då kan du iaf bli sängliggandes resten av graviditeten och den lille/lilla får en chans.

Min kompis låg inlagd från v 21 till v38 pga risk för förtidsbörd.

Också i v 20.. fick veta i torsdags att det lilla barnet var död från v 18.. så jag har ätit tablett igår och ska vara inlagd på sjukhuset imorgon.. såå jobbigt! Min bästa vän väntar ju samtidigt som mig, roligt, så det känns tomt nu.. dessutom mina fjärde tragedier... har en 4 åring hemma.

Hoppas det går bra för dig... 

kram.

Också i v 20.. fick veta i torsdags att det lilla barnet var död från v 18.. så jag har ätit tablett igår och ska vara inlagd på sjukhuset imorgon.. såå jobbigt! Min bästa vän väntar ju samtidigt som mig, roligt, så det känns tomt nu.. dessutom mina fjärde tragedier... har en 4 åring hemma.

Hoppas det går bra för dig... 

kram.

Var bor du? Stockholm försöker från 22+0 beroende på hur livskraftig bebisen verkar. Uppsala också nåt liknande. Tror att alla universitetssjukhus gör det? V 25+0 har jag aldrig hört som lägsta gräns.

Jag har gått igenom det från vecka 20, då sjukvården missade kalla till ceklageoperation, trots planerad operation.

Fostrersäcken var ute ur livmodern, veckan var just 20. Men det gick lite drygt en vecka så var fostersäcken fortfarande intakt fast nästan ute ur livmodern. Då var chanserna endast 5-10 % för överlevnad enligt insatta. Därefter lyckades däremot en tveksam operation att sätta in fostersäcken igen.

Så gick 2-3 veckor och därefter tvingade en infektion (från operationen) fram en förtidig förlossning i vecka 25+några dagar.

Det gick vägen och idag är mirakelbebisen just vår lilla mirakelbebis. Men det var en kämpig period, att få en förtidigt fött barn.

Vårt bebis föddes just i Linköping

Fy vad hemskt ts. Hoppas det går bra för dig. Tycker det låter rätt lovande om du inte läckt mycket. Du är väl beodrad strikt vila?

Jag har en bekant som på RUL i v 20+ fick veta att hon inte hade fostervatten alls, men hon själv hade inte märkt att hon läckt. Fostret levde men hade såklart ingen chans alls, så hon fick ta piller för att abortera det. Men i hennes fall fanns som sagt inget vatten kvar, för dig ser det ju lite ljusare ut. Kram <3

Hade en pat. en gång som fick vattenavgång i v. 17 (verifierad). Sedan födde hon barnet i fullgången tid, och det mådde hur bra som helst. Jag frågade överläkaren vad jag skulle skriva - långvarig vattenavgång eller? (långvarig vattenavgång får läkarkoll tidigt på bb, långv. vtnavg. är över 18 h...) 

Hej! Trådstartare, hur går det för dig/er???

Jag hoppas verkligen!! att den lilla ännu har det bra i din mage och att alklt ska gå bra.

Ge inte uppp hoppet!

Läkare vet inte allt och mirakel sker!

Cancer sjuka föder barn, försök att tänka positiva tankar (vet att det är lättare sagt än gjort). Meditera! dagligen och prata om din oro, bättre att låta den komma ut än att du håller inne med den, be att få tala med en kurator om din oro. Det gjorde jag under en av mina graviditeter som innebar mkt oro.

Vi har genomgått ett ma. Jag fick föda ut fostret i fredags, det var förfärligt och jag känner mig tom och sorgsen. Vi skulle på rutin ultraljudet i v.18. Men när jag kom till sjukhuset började jag stört blöda. Det konstaterades att fostret dött i v.12-13. I nästan 6 veckor har jag burit runt på ett dött foster och trott att jag vart gravid.

Varför ska dessa hemska saker hända. Detta är fjärde gången det går dåligt. Har haft två missfall, v.8 och v.7 sen har jag haft två MA (missed abortion) i v.13 (fostret hade dött i v.11 så jag blev då nersövd och skrapad) och ett ma nu nyligen i v.18 (fosteret dött i v.12-13 och jag fick föda ut det).

Underbart!! att höra att allt går bra för dig och att den lilla är kvar där inne, helt fantastisk ju!

Du måste försöka tänka positivt, fast det är svårt! Köp någon slags graviditets meditation, kan verkligen rekommendera!!

Jag tror att jag kan förstå din psykiska påfrestning, iaf lite grand. Har själv gått igenom en graviditet där läkaren var inställd på för tidig förlossning (p.g.a. en diagnos som jag har) och att barnet skulle väga ca 2500 som allra mest, vid fullgången vecka 40 (även detta p.g.a. diagnosen).

Jag hade dessutom en blödning! och många migrän anfall. Jag var så sjukt orolig för jag var rädd efter blödningen att få missfall och dessutom var jag rädd för att barnet skulle komma för tidigt och ej klara sig.Min oro var så så enorm.

Men som sagt att prata med en Mvc-kurator hjälpte mig och varje dag mediterade jag (graviditet meditation). Vår älskade dotter föddes den dag hon skulle!! och hon vägde över 3 kg, läkaren var helt till sig! och vi med såklart. 

Vilken vecka är du i nu???

Bara jag vågar så ska vi försöka igen. Jag har haft missfall och MA men jag har även tre underbara barn som betyder allt för oss. Nu har jag haft ett missfall i v.7 och sen nu senast ett MA i v.18 (fostret dog v.12-13).

Men jag VILL försöka igen, känns bara så läskigt! och då får jag då verkligen tampas med oro igen.