varför stannar han hos sin fru?

Precis så tror jag att det kan vara.... Men jag märkte sista gångerna vi träffades att han var lite mindre kärleksfull och att han hade tagit viss distans redan innan hon kom på oss. Jag gick till en terapeut som sa att förälskelse är värdigt intensivt men när det släpper blir det något annat. För min del blev det till djup djup kärlek, men den kärleken verkar han ha för sin fru även om jag inte kan förstå det.... Har hört av kollegor stt han fått böna och be och kämpa för att få sin fru tillbaka och det gör så ONT!

Spelar det nån roll varför? Nu verkar han ha valt henne en gång för alla, men förstår att det gör ont. Försök vänta med sex osv, nästa gång du träffar nån. Tills den andre visat nåt handfast.

Lite nyfiken, hur tog din man det och vad tyckte barnen?

Han är bara en ynkrygg.

Hade han verkligen känt så hade han lämnat frun.

Han är bara en man med talets gåva. Han har ju på något vis kunnat bortförklara sin otrohet för sin fru och hon stannar kvar i äktenskapet.

Jag förstår det. Men klyschan "tiden läker alla sår" har ett litet gryn av sanning i sig. Och på ett sätt har det ju ändå gett något positivt, dina känslor för din förra partner kan ju inte ha varit så starka längre, nu är du (efter att du sörjt denna affär klart) fri att gå vidare och hitta rätt partner för dig i framtiden.

tyvärr inte helt ovanligt. Folk som är otrogna lever det här hemliga livet i en "bubbla", där är liksom allt ok. Utanför bubblan är det vanliga livet och tydligen kan vissa personer separera dessa två inne i sin hjärna och på så sätt rättfärdiga sitt handlande.
Han menade säkert allt han sa till dig precis i nuet, men sen gick han hem till sin fru och menade det han sa till henne också. 

jag har en manlig bekant som gjorde likadant och jag frågade honom hur han kunde bete sig så. Han svarade ungefär så här." när jag är med älskarinnan älskar jag henne och vill skilja mig. När jag är hemma med min fru i vårt hus och med våra barn, då älskar jag henne och vårt liv". 

Du gjorde ju helt rätt som la korten på bordet och lämnade ditt ex, istället för att fortsätta smyga. Du gjorde även helt rätt när du ställde ultimatum till den andra mannen. 
Undrar om hans fru verkligen vill ha honom kvar efter detta. Om hon väljer att lämna honom hoppas jag verkligen att DU inte tar tillbaka honom! 

Bara för att få dig i sängen.. Inget annat

Vilken idiotisk, njugg, självgod, inskränkt och otroligt taskig kommentar. På vilket sätt bidrar den till tråden eller hjälper TS? Folk träffar nya partners hela tiden, sånt är livet och det har ingenting med synd att göra. Dessutom gjorde TS allt enligt regelboken - talade med sin man, skilde sig och flyttade. Är det någon som borde få en näsbränna och på moppo så är det mannen hon förälskade sig i. Han var/är en riktig drummel.

TS, jag lider med dig. Hoppas du hittar en annan man, en som inte utnyttjar dig och är en fegis.

Nu spekulerar jag bara, eftersom jag inte känner vare sig dig TS eller mannen ifråga, men jag tror att det finns risk efter en ganska lång tid när man vart gift att man kan hamna i en sån här situation. Trött på alla vardagliga problem, den berömda tandkrämstuben osv, men om man inte är riktigt ärlig mot sig själv och verkligen tänkt igenom sin livssituaiton ( och är beredd att göra något åt den, som du TS gjort ) - blir man nog snarare kär i kärleken snarare än allvarligt förälskad i föremålt för den.

Sen tror jag också att många "ändrar" sig när dom blir påkomna, dels pga lättja - men också mycket pga rädsla, man vet vad man har men inte vad man får. Börja om ett nytt liv med en ny partner och lämna allt man har - det är inte enkelt och är en lång väg. Men är det ett dåligt förhållande är nog min uppfattning att det är ett bättre - och ärligare - steg att ta för sig själv, och inte minst att ta eget ansvar för sin del av det taskiga förhållandet - än att "tjuvhålla" någon i ett dåligt förhållande bara därför att. Alla förtjänar i vart fall chansen att få hitta någon att bli lyckliga med.

Nu hjälper det naturligtvis inte dig, och jag känner med dig. Givetvis är det en stor sorg att hitta någon som man tror är ens livs kärlek, och sen upptäcka att det inte var besvarat. Samidigt, kanske att det var just det du behövde uppleva för att ta dig ur ett dåligt äktenskap, kan jag tänka, även om jag förstår/vet av egna erfarenheter, att det tycker man inte på ett ganska bra tag efter att man lämnat det förhållandet. Tar tid att "leva" in sig i sin nya situation och hitta tillbaka till sig själv.

Enda trösten, är väll att denna man visade sitt "sanna" jag INNAN det blev allvarligare än det blev. Verkar inte direkt vara av stabilare sorten. Tycker ändå att du ska ha heder av ditt ärliga beteende, och önskar dig allt gott i livet!. :)

Han berättade ju själv att han ljugit för dig och utnyttjat dig, vad mer behöver du?
Ju snarare du inser att det var en fantasi desto snarare kan du gå vidare.