Han hotar mig till abort! 20 år
OK, det här kommer bli långt men jag måste få hjälp. Jag är en tjej, 20 år gammal som inte för längesen fick reda på att jag är gravid (första). Det var oplanerad...och Gud vet att jag inte är redo för barn än, jag ändå glad att jag var gravid och jag vill behålla det. Något så vackert ska inte go to waste. Min pojkvän vart glad då han fick reda på att jag var gravid, han grät av lycka...pratade namn...pratade i flera timmar om hur framtiden skulle se ut och så. Så glad han var. (Han är nästan 3 år äldre förresten). Men plötsligt i fredags så ville han prata med mig, på något sätt visste jag redan var det var. A-ordet. Han pratade om att han hade pratat med sin mamma, att han tyckte det har varit jobbigt, han tror att han kommer ta all ansvar...det var mycket 'han' i det hela. Han och jag har varit ihop i ett år och det har varit värsta kärlekssagan, jag skulle dö för honom. Jag älskar honom så mycket. Jag vart så sårad då han sa att han ville att jag skulle göra abort, sedan vart det som en pressning för mig. Vi båda grät och jag kan förstå hur han känner, men det är inte bara om honom det gäller. Jag vet inte hur han blev så ego helt plötsligt? Han älskar sig själv för mycket. Och igårkväll ställde han ett ultimatum "behåll barnet och jag kommer inte finnas där eller gör abort och allt kommer bli som vanligt igen.". Låter det som kärlek? Det gör inte det, en vanlig kvinna skulle sagt att han är en mongoidiot och stuckit därifrån. Men jag älskar honom så mycket, jag kan inte lämna honom...det känns som om jag kommer förlora honom oavsett. Men åh jag är så förvirrad och orolig! Vad skulle ni ha gjort?
Vill också tillägga att min pojkvän fortfarande är som ett barn (det är jag med honom också...) fast jag är inte så feg som han är. Hur ska jag göra? Jag har kommit med fler förslag för honom om hur vi kan lösa det och så...men han tror att allt kommer sluta i pannkaka. Han sa till mig...hade vi det stabilt, en lägenhet och så, då hade jag valt att skapa familj men nu har vi inte det. Tydligen skulle hans mamma ha sagt (och som också är erfaren av abort...) att man ska vara extra hård när det gäller sånt här.
Det känns som om att dom pressar mig...det är jättejobbigt. Hur ska jag göra? Kommer jag bli olycklig ifall jag behåller mitt barn och han går därifrån...eller att jag tar bort det och han är med mig tillslut?
Han har sagt "om två år kan vi skaffa barn och sådär...är inte redo nu.".
jag BLIR SÅ LESS OCH GALEN! :( Min familj tycker att han är en idiot och att jag ska lämna honom och brorsan säger att jag är blind eller typ för kär i honom för att inse att han inte är rätt för mig.
Någon som varit med om typ samma sak? Någon som kan hjälpa mig? Tror ni att han kan ångra sig en början sen när jag skaffar eget och behåller barnet? Tror ni att han kommer in i bilden då?