Varför tar så många föräldrar barnfrias val som kritik?

Tror inte på att det är ett grundläggande behov att skaffa barn. Då skulle ju vi som inte gjort det ha en "störning"..?! Så det är m a o en NORM. Något man "ska" göra. Det går inte att jämföra med att sova, äta, dricka etc. Det går alldeles utmärkt att ha andra mål och drivkrafter men det är just det som många med barn har svårt att förstå. Förr fick jag också idiotiska kommentarer om att jag inte förstod "livets mening" då jag inte hade barn. Men sådana puckon får sig en avhyvling och så brukar ämnet inte komma upp mer! Och dessutom är många vänners barn vuxna idag (är 40+) så våra liv är mer lika igen.

Ja, det där hör man ofta, men jag får det inte att gå ihop. Själva "driften" (om man nu ska använda det ordet) handlar väl om sex, sen har man instinkter som gör att man tar hand om sin avkomma när den väl har kommit.

Jag tycker lite synd om dig som tror att du vet vad som är det mest fantastiska i andras liv.

Ja, det låter jävkligt klyschigt...

Och det finns väl massor av skäl att "skaffa" barn som inte har med s k grundläggande behov att göra; normer, värderingar, önskan om att fylla sitt liv med mening, sällskap, upprätthålla traditioner/ritualer etc.

Å andra sidan kan vi "störda" som tur är leva bra liv och göra mycket gott med vår tid och engagemang. Själv jobbar jag häcken av mig som chef inom psykiatrin och har uppfostrat två tonåringar på del av tid - makens döttrar.

Och deras s k mamma hade behövt hälften av mitt förnuft för att göra sitt jobb som mamma. Så hennes "instinkt" verkar inte leverera...

[quote=77300653][quote-nick]Anonym (F) skrev 2017-01-11 20:00:39 följande:[/quote-nick

Det säger ju sig självt att det ligger i generna att få en längtan efter barn, annars hade vi inte förökat oss i den takt vi gör.

Inte ens med annan längtan? Är det en helt annan känsla än vanlig längtan efter t.ex vatten om man är nödställd i en öken? En känsla bara människor som längtar efter just barn kan ha?

Du vet hur DU upplevde det. Det kanske inte skulle vara underbart för mig. Det är inte underbart för alla.

Du vet helt krasst lika lite om mina känslor som jag vet om dina. Du vet inte ens om jag har eller har haft barn.

Ja det klart det föds oplanerade barn. Det vet väl alla. Men att förringa den starka driften att skaffa barn är ju bara okunnigt och naivt.

Då kan du ju inte säga att det är den starkaste längtan ALLA kan ha. Det kanske är den starkaste du har haft. Det är en annan sak.

Jag tror inte att det är en drift alls. Barn föds som resultat av att vi har sexdrift.

Jag är irriterad, ja. Det irriterar mig när du påstår att längtan efter barn är den starkaste längtan någon kan ha, när du i själva verket pratar om dig själv och dina känslor. Vänligen tala inte för alla när du menar dig.

Avundsjuka känner man vanligtvis inför något man önskar sig. Det borde ha framgått att jag inte vill ha barn.

Fel.

Du vet inget om hur jag skulle uppleva det eller ens om jag har upplevt det.

För dig kanske att bli förälder är det största du hsr gjort. Som även 98% av befolkningen kan utföra.

Däremot kanske inte alla kan bli vd för ett stort företag, som en barnlös kanske har som livsmål och givetvis ÄR större än att skaffa barn.

Du måste förstå att skaffa barn (som även resten av världen KAN göra) är det största för dig ;)

Men för en annan kanske vd position är det största, och det kan driftbidrag INTE alla göra ;)

Du måste inse att bara för att något är stort för dig, så kanske det är en pyttesak för en annan. Och helt ärligt talat så är barn viktiga i samhället, men de borde inte vara "det största" som hänt i folks liv. Ganska synd om vuxna som anser att det största som de kan uppleva är något så otroligt vanligt?

Du har jag brutit ner driften att skaffa barn i sina beståndsdelar och sedan påstår du att den därför inte finns. Med ditt resonemang skulle framtagandet av effektiva preventivmedel leda till mänsklighetens utplåning. Om det inte vore för att vi tyckte att bebisarna är så söta, för det är därför vi skaffar barn nu för tiden (men inte förr, för få blev vi bara lurade att skaffa barn). Wtf? Get real.

Alla djur (inklusive människan) reproducerar sig. Vad vi betrakar som våra privata små motiv är helt ointressanr ur biologiskt hänseende. Och att moralisera över repoduktionen och kalla den "egoistisk" är då befängt att det nästan är roligt.

Du kan föra precis samma resonemang gällande driften att äta. Du skulle kunna säga att det visserligen finns hunger - men att tillaga ett gott mål mat, den är ren skär egoism.

Med vilken rätt har DU att sitta och diktera vad som är det mest fantastiska i ANDRAS liv?

Bara för att DU tycker barn är det mest fantastiska i DITT liv, så får det stå för dig.

Bara för att någon inte delar din åsikt så ger det dig inte rätten att anklaga dem som svara dig, och inte håller med dig, för att "De KAN inte veta känslan av att få barn".

Jag kan säga så här. Mitt barn är fantastiskt och det är fantastisk känsla att få ha legat och föda fram ett barn också.

Men nej det är inte den "mest fantastiska känslan" och "det mest fantastiska som hänt i mitt liv" för mig ändå fast jag älskar mitt barn högt och rent.

Har du några problem med detta så kanske du skall fundera på var du anser att andra skall ha kravet på sig att tycka barnen är den "mest fantastiska man kan få uppleva" bara för att du tycker så.

Och du kan aldrig veta hur det känns att vinna ett riksdagsval, hur det känns att färdigställa ett bokmanus eller hur det känns att stå på en scen och låta musiken fylla kroppen och inse att din röst och sång berör publiken. Om du inte gjort det vill säga.

Jag har barn. En fantastisk flicka som jag älskar över allt annat och inte skulle vilja vara utan. Men det är min upplevelse. Det är mina känslor. Det är inget jag skulle drömma om att pracka på andra.

Innan hon kom levde jag ett fantastiskt liv, där jag gjort saker jag bara kunnat drömma om att få uppleva. Min dotters inträde förtar på intet sätt stoltheten och glädjen över det jag gjort, presterat och upplevt tidigare. För mig var det en större prestation att jobba med valet med det lyckade resultat vi fick då, än att föda barn. Så värderar jag min egen prestation. Det har ingenting med känslorna för min dotter att göra.

Din sista kommentar är så ful att jag inte ens ämnar bemöta den med annat än ett enkelt, skärp till dig!

Åter igen.

Med vilken rätt har du att KRÄVA att andra MÅSTE tycka och anse som du gör? 

Med vilken rätt har du att sitta och tvinga på folk att de måste tycka att det är det "mest fantastiska" med ett barn?

Du har ju sjunkit så otroligt lågt med dina kommentarer och suttit och direkt anklagat folk att de inte har barn bara för att de inte svar på det sättet DU anser skall vara de rätta sättet att svara på.

Du fortsätter ju att göra det här, indirekt, mot andra som deltar i tråden som valt bort barn.Här bevisar du ju _indirekt_ att du har svårt att fatta egentligen. Då du kommer med en så ful jabb här som baseras på en snävsynt svartvit tankesätt från din sida som visar på att du vägra att acceptera oliktänkande när det kommer till barn.

F.Y.I  Jag älskar mitt barn högt och ärligt och även gå i döden för mitt barn om det skulle komma ett sådant läge, även om mitt barn _inte_ är "det mest fantastiska" som har hänt i mitt liv.  

Dock är mitt barn EN AV de fantastiska sakerna som har hänt mig hitintills i mitt liv. Men "den mest fantastiska" kommer det aldrig att bli.

Jasså INTE det?

Jag citera dig och dina egna ord.Du väljer att utgå från att personen inte "har barn"  bara för att hen svara på ett visst sätt mot dig.

Så jo här har du ett indirekt påprackande.

Det är ju lite av ett problem att det blir så besvärligt att testa att ha barn för att se om man gillar det.

Jag tycker mig veta att jag inte kan göra det jag vill göra med barn. Om jag hade barn skulle de ju till exempel bo hos mig och kräva min uppmärksamhet, minst sagt. Jag skulle också behöva ta med dem i beräkningen i planeringen av mitt liv. Det vet jag att jag inte vill.

Så något kan jag ju veta.

Om det är som du säger krånglar naturen till det onödigt mycket. Jag lider inte av psykisk ohälsa, jag vill bara leva mitt liv på ett sätt där barn inte passar. Mitt personliga val har inte dämpat fertiliteten på något sätt vilket jag har hanterat på det sätt jag anser lämpligt, och stoppat de graviditeter som uppstått. Naturen har inte gjort någonting i sammanhanget.

Då kan du ju inte säga att det är den starkaste längtan ALLA kan ha. Det kanske är den starkaste du har haft. Det är en annan sak.

Jag tror inte att det är en drift alls. Barn föds som resultat av att vi har sexdrift.

Jag är irriterad, ja. Det irriterar mig när du påstår att längtan efter barn är den starkaste längtan någon kan ha, när du i själva verket pratar om dig själv och dina känslor. Vänligen tala inte för alla när du menar dig.

Avundsjuka känner man vanligtvis inför något man önskar sig. Det borde ha framgått att jag inte vill ha barn.

Kan du utläsa om jag har haft barn?

Än en gång framhåller du din förmåga att veta mer om andra än de gör själva. Inte bara kan du veta hur de fungerar nu, utan även i framtiden och det förflutna.

Det står oavsett allt annat alldeles klart att du inte saknar tilltro till din kompetens. Det måste vara barnafödandet som frigjort all denna lycka och välgång.

Du kan tydligen inte förstå att du inte vet mer om andras liv, önskningar och drifter än de själva gör. Du verkar inte ens inse hur fantastiskt inbilsk det får dig att framstå.

Andra människor lever sina liv på helt andra sätt än du kan föreställa dig. Så tråkigt det måste vara att ha så liten fantasi.

Du bara smashar in min poäng.

Du vet inte hur andra människor känner.