Moderaternas moraliska haveri och vägen mot botten

Den är redan borta. Vi har idag tre block.

Socialisterna, Alliansen och SD.

Lite jobbigt att anpassa sig till det bara för många.

Efter nästa val kan du möjligen ha tre tydliga block enligt principen: socialister, liberaler och konservativa.

Såg iofs i en webintervju att Ulf Kristersson ställde sig bakom AKB:s öppning för SD.

Vilket stämmer med vad andra ledande moderater säger - att kursen ligger fast.

Han ansåg dock att den porträtterats fel i media och blivit utpekad till något den inte är.

Tur att det är moderaterna då som skall välja sin partiledare och inte "folket".

Som du ser har UK 42% av moderaterna bakom sig. Långt före sossarnas favorit Odenberg.

Det roligaste med den där mätningen är ju Anders Borg som näst mest populär. Det är uppenbart att beskyllningar om överdrivet festande faller bort fort ur det kollektiva minnet.

UK ställer upp nu, om han blir tillfrågad. Elisabeth Svantesson ställer sig bakom honom. de ska möjligen bilda tag-team ihop med Johan Forsell.

Därmed är det nog i princip bara en transportsträcka kvar till valet den 1/10.

UK:s inlägg på Facebook:

m.facebook.com/UlfKristerssonM/posts/2005614646340882

Dvs omsvängningen inom M ligger fast.

På den mest hajpade frågan, den om SD, ger han gentligen inget svar som pekar ut någon skillnad.

Å ena sidan ska M inte "samarbeta" med SD (definiera "samarbete"?!).

Å andra sidan "kan man inte bortse från att det finns åtta partier i Riksdagen", DÖ var det sämsta någonsin och Alliansen skall "maximera sitt politiska inflytande".

Som jag läser inlägget så är fokus på att samla Alliansen och sedan hitta ett sätt att finna stöd hos SD utan att C (och L) behöver tappa ansiktet.

Det som utesluts av UK är alltså åtminstone en M+SD-regering och en Alliansregering med direkta budgetförhandlingar med SD.

Sedan blir det mer luddigt ...

Ja, jag missade att kopiera in det uppenbara - oavsett om alliansen eller de tre socialistiska partierna blir störst vill han lägga en gemensam Alliansbudget efter nästa val.

Vilket så klart kräver SD:s stöd om A är mindre än socialisterna.

Det enda som kan förändra M:s siffror är tid. Och stabilitet.

Där passas Kristersson in.

Man blåste hela sitt förtroendekapital på en minut när man presterade DÖ. Nu måste man återfå det genom att metodiskt och under lång tid faktiskt fungera som den opposition man är. 

I media har redan en 7-8 olika varianter på detta med SD framförts i hans namn. Ett antal va dessa motsäger varandra helt eller delvis.

Till och med i sitt eget Facebookinlägg (utan journalist-filter) intar han två till synes olika ståndpunkter.

Förhållandet till SD är något som M, han och Alliansen kommer att behöva värka fram.

Sedan får vi se var det landar.

Det är alltså precis samma resultat nu som då, i januari:

www.aftonbladet.se/nyheter/a/QLwgP/m-valjarna-fortsatt-halla-oppet-for-sd

Moderata väljare vill att man ska kunna prata med SD.

70% i den här undersökningen. Bara 17% emot.

80% när ABK öppnade upp för det i januari.

Det var 80% redan när de var på 21% i januari -17.

Idag är det 70% när de är på 16%.

Skillnaden är förstås skillnaden mellan olika mätningar och metoder.

Men det grundläggande resultatet är detsamma - en överväldigande andel av moderaterna vill att man ska samtala med SD.

Ja, det skrev jag. Var det något oklart över det?Om 70-80% är positiva till att samtala med SD - varför skulle partiet då avskräckas? Partiet är dess medlemmar. Det var vad Reinfeldt "missade".

För moderaterna handlar det om att återvinna sin trovärdighet. Det gör man genom att lyssna på sina medlemmar och sympatisörer och sedan hålla en linje stadigt.

De som lämnat för SD kan vara svåra att få tillbaka men de som lagt sig på sofflocket kan gå att vinna åter.

Man ligger på 16% idag i snitt - augusti 2017. Man har potential att komma upp i runt 20% till nästa val, säger jag.