Lämnat psykopat, fler med erfarenhet?

Nej, du är inte svag, bara att du tog det rätta steget mot rätt väg visar hur stark du är.

Läste nåt intressant en gång om "kolgruvan" - det funkar så att man mår bra och sen dåligt och sen bra igen osv....och sen att det dåliga blir kortare och mindre och mer sällan tillslut. Kroppen samlar tydligen kraft för att ta nästa steg att bearbeta. Så man hamnar i kolgruvan ett tag och mår dåligt och sen vänder det.

Mitt tips: kom ihåg hur du mår när det känns rätt, skriv ner t ex hur du tänker när du har det bra och vet att du har tagit rätt beslut och lämnat honom, läs sedan detta när du mår dåligt igen. Eller omvänt, som jag har gjort, jag har en lång lista på varför jag har lämnat honom och allt han har gjort mot mig. T ex kort mening som påminner om en händelse:

allt han sa inför vårt äldsta barn sista dagarna

Du måste få något annat att tänka på, jag vet att det kan låta banalt som räddning men hur är det med dejting? Kan du inte gå in på någon sida bara för att känna hur det känns. Det vore bra om du kunde känna att din uppmärksamhet riktades mot ett helt annat håll, att gå in i en flirt kan vara till hjälp ...(?).

Hjälpte mig i a f...

Jag har en tråd här om en period då jag dejtat en kille med bipolär sjukdom och förmodligen fler diagnoser. Hans beteende har varit upp och ned och slutade med att han ville sluta ses och fick ett utbrott där jag inte var värd mkt och han projicerade en massa symptom på mig- att jag var galen, hörde röster osv. Känner igen mig i lite av det du skriver även om det inte är helt samma scenario. 

Jag är nog lite på samma ställe där du är dock. Hans elaka ord det sista vi hördes är som inbrända i hjärnan och ploppar upp lite då och då. Idag har jag tyvärr haft en tuff dag. Nya arbetsuppgifter på mitt nya jobb, förvirrande. Veckopendlar så även hemlängtan, ensamhet och så brustet hjärta på det. Imorgon ä det nog bättre men idag sjönk jag djupt och tänker att jag tom förstår varför han sa som han gjorde... Och han dejtar igen med... Och tanken på det.. Så ja vi är flera i det där djupa hålet. Vi får hoppas att det är bättre imorgon. Kram! 

Det är bra, kroppen bearbetar. Jag har gått i genom hundratals faser av bearbetning känns det som. Ibland har jag tänkt "nu är jag klar", men det har allt varit fel, det har tagit år av byggande.Det underbaraste som hände mig (efter typ 5-6 år), var att kroppen - inte bara hjärnan - förstod att jag var fri (så fri man kan bli). Det blev som en spontan eufori som bara fortsatte och fortsatte, det önskar jag alla som varit med om detta. Ge det tid och dröm på du :)...!

De kan absolut ha vänner, men det är oftast vänner som:

1) är av samma "skrot och korn", dvs själva är skithögar/players eller rentav psykopater, eller:

2) är "ytliga" vänner, som de i princip inte har någon djup/nära vänskapsrelation med. Det kan dock "se ut som" en vanlig vänskapsrelation utåt sett, då de kan umgås/skämta/festa, etc. Psykopaten/narcissisten ksn t.o.m. verka "förtrolig" med vissa vänner, t.ex. se ledsen ut och säga "Ja jag har det ju lite jobbigt med tjejen nu...". (De älskar att fiska efter, och få, sympati och medlidande..!)

Men "vännerna" har oftast inte en susning om hur illa psykopaten faktiskt behandlar människor i kärleksrelationer. Psykopaten/narcissisten får ofta "vännerna" att känna sig bra/speciella etc.

Ja TS och ni andra, vi har tidigare pratat om ifall N/P nånsin "släpper" sina "offer", eller ej.... Kan nu återigen tyvärr bekräfta att det alltid finns en viss risk att de inte ger sig, utan fiskar igen efter ett tag.... Ska berätta vad som hände mig nyligen som exempel.

Jag gjorde alltså slut för ca 3 år sen. Första året efteråt hände det att vi sågs/ hördes vid några tillfällen. Han stannade mig mkt och jag gav efter 1 gång av 10. Andra året var det mkt glesare kontakt.. jag kunde ta kontakt ibland när smärtan var för stor. Sällan dock. Senaste året har jag till 90% haft honom blockerad, förutom några ggr om det hänt ngt med min telefon etc. Som nu.

Min telefon gick sönder för ett par dar sen, var tvungen köpa ny till slut då ingen tekniker hittills lyckats få igång den. Stoppade i mitt gamla sim-kort i nya telefonen. Har inte hunnit få alla appar på plats, däribland min blockeringsapp... Ett dygn ca, efter att jag fått igång min nya telefon med mitt gamla nummer i, så kommer det ett sms.

Från vem, ja... N. Så klart. Det stod inte mkt, bara typ "Fy tusan så mkt jag saknar dig".

Så. Ja. Han kommer alltid försöka med sina tricks. Jag vet exakt vad som händer om man svarar på de där sms:en. Det låter som en människa som är i nån slags smärta och längtan, eller hur? Icke sa nicke. Alla ggr jag svarat på såna sms förut, så har det visat sig att det bara blir möjligtvis en "het kväll" ihop och att han sen försvinner igen. Dvs. behandlar mig som ett ONS/kk, efter de åren vi hade ihop! (Urk). Ännu oftare så har det räckte med att jag bara svarat: "Jaha okej, vad vill du"? så har han försvunnit igen utan att svara tillbaka. Och lämnat mig med förvirring och upprivna sår igen.... ALLT för att få känna ruset av att "Yes, jag fick henne att svara igen! ".

Hans beteende i att fortfarande försöka använda mig för att få en simpel ego boost, är så vidrigt, så jag finner inga ord för det. Hundratals ggr de senaste åren har han gjort så där. Smsat för att bara få lite bekräftelse. Som om det inte räckte med all skit han utsatte mig för under förhållandet..! Och inte EN enda gång han hört av sig, så har det handlat om att han velat ställa nåt till rätta eller så. Nej. Bara utnyttjande, = lite fysiskt skönt för stunden, eller liten ego boost.

Jag har sagt här att jag är likgiltig inför honom. Och ja, för det mesta är jag det. Jag hade ju t.o.m. nästan glömt bort vikten av att alltid, alltid ha en blockeringsapp påslagen.... fanns ju nästan inte i mitt huvud att han skulle kontakta mig NU.

Idag är jag inte likgiltig. Jag tillåter mig denna dag, att hata och avsky honom intensivt, för att han inte har nån skam i kroppen. Alls. För att han inte tänker på mitt välmående. Alls.

Jag är bara glad att jag numera är så pass stark att jag klarar att inte svara honom. Jag tog min tillflykt hit istället, för att skriva av mig mina känslor, och för att undvika risken att skriva ett argt/hatiskt sms till honom. För då skulle han vinna. Skulle han få se en känslomässig reaktion ifrån mig, så skulle ruset bli fantastiskt. Tänk vilken makt han har och hur oemotståndlig han känner sig då, om han får ett ex som blockerar honom, att svara honom igen! Bara att få ett svar av mig skulle göra att han känner sig segerrusig. Men det kan han glömma. Han kan fara åt h-e..

Ursäkta TS om jag lånade din tråd för att skriva av mig. Dock kan detta vara bra också, som exempel kanske, för att visa på att vi aldrig, aldrig kan vara försiktiga nog. I en N/P värld, så är vi deras "egendom". För alltid.

Kram till er alla. Jag ska gå och motionera och få ur mig ännu mer ilska...