Från början hade jag bara massa fladder och bubblor som spricker.
Nu har det börjat kännas annorlunda.
En gång på ryggen, sen ena sidan av magen, sen andra och i mitten-det känns som en tumme snabbt trycker på mig från insidan av magen.
Är det det som är sparkar?
Är det det ni kallar buffar?
V. 22+2 idag.
Hur berättade ni för familjen? Hehe vecka 22 och har inte gjort det än. Jag tillhör den, vad det verkar, lilla skara som inte tycker det är kul att berätta. Inte för att de inte kommer bli glada, utan snarare tvärtom. Jag vill inte ha "uppmärksamheten", är obekväm vid starka känsloyttringar och vill att alla ska behandla mig som om ingenting hänt. Dvs utan kommentarer och frågor.
Är det okej att skicka ut ett mass-sms? Eller vad hade ni gjort?
Hej allihopa. :) Hur går det för er?
Här är det helt okej. Illamåendet är kvar men funkar med mina tabletter. Försökte i helgen att gå ner till lergigan men usch fy så dåligt jag mådde. Kräktes förvisso inte,tack och lova. Men mådde så fruktansvärt illa så låg bara i soffan hela dagen för mådde så dåligt och kände mig bara borta. Sov och sov och sov. Pratade knappt med familjen. Så nej det funkade inte alls eller kändes bra.
Sen foglossning blir bara värre och värre. Varit riktigt jobbigt nu senaste veckorna. Inte kunnat gå på akupunktur heller pga förkylning men skall äntligen få imorgon igen.
Annars mår jag väl bra. Haha :p Känner bebis sparka varje dag,vissa dagar mer eller mindre. Var hos bm i fredags och allt var bara bra. Fina hjärtljud och livmodern var så stor som den skulle vara. Så kändes bra och skönt. De enda var väl min vikt då. Bara gått upp 1 kg sen inskrivningen.., de var inte bm så nöjd kring. Men tappade ju iof 3-3,5 kg från inskrivningen. Men ja får ha koll.
Sen det jobbigaste. Min bm skall sluta på våran mvc!!! :( Blrv så ledsen. Hon är fantastisk min bm. Finns alltid där,ger stöd,lyssnar och tar sig tid. Verkligen förstår och känner mig!! Så är så ledsen. Hon känner till vår historia med 2 missfall innan dottern och oron efter de när jag var gravid med de andra 2. Allt kring hyperemesisen och även min extremt svåra foglossning jag hade med sonen och nu. Men även min rädsla och oro kring förlossningen denna gången. Men hon slutar i maj så ett tag kvar och hon skall hitta bästa ersättaren men känns sorgligt :(
På torsdag går vi in i v 22 och på måndag väntar vårt första aurora samtal. Nervöst men även spännande och skönt att de äntligen skall bli dags.
Oj detta blev såååå mycket längre än jag tänkt. Behövde verkligen skriva av mig känner jag. Hoppas allt är bra med er alla
Hahah åh, ja, relaterar verkligen!! Smart att säga det i förbifarten och sedan byta ämne!! Samt innan mötet! Smooth operating, mina komplimanger. Det här är iofs första barnet för min del men innan jag vet att allt har gått bra, att kejsarsnitt är beviljat och att barnet (över)lever och mår bra känns det inte som någon idé att fira/glädjas. Föredrar att bli med ny hund alla dagar i veckan. ;) Då är föräldrarna hälsotestade, man får träffa hunden innan man bestämmer sig osv osv osv. Try before you buy helt enkelt.
Ja jag har också blivande sömnbristskräck. Är lite bortskämd med att somna på trettio sekunder och sen sova så djupt att jag en gång inte ens hörde när brandmännen bultade på ytterdörren och ropade, eftersom det brann i lägenheten under.
Uppdatering på bilfronten - vi har nu kollat runt endel och hetaste kandidaten är VW Sharan, får se om vi slår till men den var skön att köra och kändes väldigt rymlig
Ni som har barn sen tidigare.. Har ni berättat för dem eller när tänker ni göra det?
Får man ta allergitabletter som gravid? När jag väntade sonen så sa de på apoteket att gravida skulle hålla sig till ögondroppar och nässpray (som tur var så räckte det för min del då).
Hej allihopa. Måste fråga om någon här inne vet eller varit med om något liknande.
Var ju hos min bm i torsdags. Allting såg ju bra ut då. Inget högt blodtryck utan normalt för mig. Ligger normalt lite lågt så. Men vi upptäckte iallafall att mitt urinprov jag lämnade i början av gravidteten inte blivit inskrivet i min journal. De var skickat på odling men inte vad stickan visade. Så skulle lämna nytt urinprov då bara så vi kunde skriva in. Men glömde det då.
Men var där i tisdags också då min mamma skulle gör cellprov så följde med och lämnade då urinprov. Då visade att jag hade lite protein i urinet men intet farligt kunde tyda på mer flytningar vilket jag har som många gravida har. Men hade även lite äggvita i urinen. De kunde vars för de inte var morgonurin sa sköterskan så skulle ta med morgon prov nästa gång jag skall till bm.
I söndags hade vi lite kalas och vart lite stressigt så kände som lire mensvärk i magen men inget som gjort ont. Dock fick jag under söndagen väldigt ont i underlivet eller ja mellan benen. Svårt och förklara. Som stick,hugg och illningar. Gjorde rejält ont och obehagligt men gick över när jag la mig och vilade på soffan. Men jag har haft lite inte som kramp men typ som benen värker och är spända och behöver typ sträcka ut dem när jag ligger i soffan,just vaden och smalbenet. Även haft som kramp 2 gånger typ i bröstkorgen men gått över. Idag haft en sammandragning så jag fick stanna upp. Inte ont men magen spände. Men igår och framförallt idag har jag haft en fruktansvärd huvudvärk. Speciellt idag och alvedonen hjälpte inte. Varit väldigt trött och blir ofta andfådd nu. Detta behöver inte alls vara något men ihop alla saker och de med äggvitan har gjort mig väldigt orolig och nervös.
Sen har jag ju fortfarande illamående men slutat med min kvällstablett och jag har min extrema foglossning som är hemsk!! :( Så är ju väldigt trött. Men någon som också haft såhär utan att de var något? Tror ni jag bör oroa mig eller ringa mvc imorgon?
Hade ju för någon vecka sen att jag blev väldigt yr och fick väldigt ont i huvudet en stund senare och som svarta pricka som blinkade,typ som pixlar för ögonen men gick över efter någon min. Pratade i torsdags med läkaren om detta och hon sa att de kunde bero på en viss gravid migrän. I början av gravidteten hade jag väldig huvdvärk men de sa också att de var nog pga hormoner.
Jag vet inte vart jag vill komma med detta. Behövde nog få skriva av mig,bolla lite och få stöd och råd.
Hoppas ni alla mår bra
Tredje trimestern har klampat in med stormsteg!
Det var tydligen sant det de sa att andra trimestern är rena semestern och att första och tredje är mer lika varandra.
Mitt luktsinne, rinnande näsa, konstiga drömmar och andfåddhet har kommit tillbaka. Och magen som inte sett ut att växa mer utan mest stått still har nu börjat växa igen.
Det konstiga är att magen inte syns men känns. Jag har fått byta storlek i byxor två gånger redan i andra trimestern och nu börjar tröjorna bli trånga.
Bebisen kan jag känna riktigt tydligt nu. Jag kan känna hur det rör sig i magen! Helt otroligt!
Nån som vet vad jag mer har att vänta i tredje trimerstern?
Själv känns det som att det här eländet aldrig kommer att ta slut. 24+5 idag, och jag är så otroligt less! Känner mig stor och klumpig, har börjat få problem med foglossning i blygdbenet så känns som att ungen försöker bryta sig ut med kniv varje gång jag är uppe och går. Han sparkar DYGNET RUNT! alltså när sover ungen?! kanske är såhär när man har moderkakan i bakvägg men jag är på riktigt nervös över att jag känner sparkar HELA TIDEN oavsett tid på dygnet.
Nä fy, tänk att det är över 3 månader kvar (och de värsta månaderna) och jag känner redan att jag inte orkar varken fysiskt eller psykiskt. Vill bara ligga o kolla på film hela dagarna