Hej,
Försök 9 eller 10 just åt skogen. Nästa blir försök 10 tror jag. Här kan vi bolla tankar o frustration.. jag ska försöka samla mig till att ringa nånstans för utredning om några veckor men känns svårt att ta steget! Nästa äl är 2/5 och bim 15/2. Välkomna!
Vad skönt för er att få starta IVF (känner så med dig Jooosen att de första två inte lyckades)! Håller alla tummar och tår att ni lyckas allihopa! Har ju ändå blivit ganska många plus och bebisar från den här tråden menar jag...!
Själv var jag på ett möte för eventuell IVF idag, kom hem med Letrozole och ännu ett (typ 6:e eller 7:e) ?försök lite till så ska ni nog se att det löser sig!?.
...
Men det mest proaktiva som hänt på 19 månader nu, så jag tar det jag får...!
Jaaaa väldigt spännande även om det är väldigt nervöst och ja ångest i det också. Inbillar mig ibland att jag KOMMER bli gravid men det är ju verkligen inte säkert så hoppas jag inte blir för deppig i så fall... Men vet inte hur vi ska göra ekonomiskt om det inte går. Vi köpte ju bara en behandling nu. Jag ska börja på 150 IE, ganska lågt? Vad hade du om du hade gonal f? Ska ni börja med ivf 2 nästa gång, med nytt äggplock etc? Ni får känna efter vad ni behöver, om det är en paus eller vad det kan vara. Håller tummarna för er.
Vad skönt för er att få starta IVF (känner så med dig Jooosen att de första två inte lyckades)! Håller alla tummar och tår att ni lyckas allihopa! Har ju ändå blivit ganska många plus och bebisar från den här tråden menar jag...!
Själv var jag på ett möte för eventuell IVF idag, kom hem med Letrozole och ännu ett (typ 6:e eller 7:e) ?försök lite till så ska ni nog se att det löser sig!?.
...
Men det mest proaktiva som hänt på 19 månader nu, så jag tar det jag får...!
Ja men håll positiviteten uppe tycker jag!! Jag började oxå på 150 i tre dagar sedan 125 resten om ja minns rätt! Fick oxå typ standard! Ja vi skulle nog kunna börja med ivf 2 nästa mens. Men är på en annan arbetsplats just nu i tre månader o känns lite segt att behöva bli borta då och då. Samtidigt som ja inte vet om jag är helt redo för äggplock och hur ja mådde efteråt (sjukt öm i över en vecka). Och just nu känner jag mig lite osäker på hela relationsbiten. Urs vad detta gör med oss!! Vill inte låta negativ! Ser fram emot att följa din ivf nu! Lycka till :D
Liten uppdatering från mig kommer här.
Gjorde IVF 1 under hösten.
=6 ägg =5 befruktade = 1 insatt och 2 till frysen.
Första insättningen blev det inget med.
Gjorde ytterligare en insättning innan jul även den minus.
Om ca 2v gör jag insättning på sista ägget. Som jag hoppas sååå att det skall gå.
Funkar inte det går vi på IVF nr2.
Jag är så trött på denna väntan! Det enda jag gör är att gå och vänta på att få börja med ivf, jag håller på att bli galen. Tror inte jag vågat erkänna hur jävla dåligt jag mår egentligen. Hela livet känns så grått och meningslöst och långsamt och onödigt! Jag hatar det här! Hur kan det vara meningen att man ska spendera så många år med att vänta och längta efter något man kanske aldrig får uppleva?
Jag har helt tappat livslusten. Dagarna går ut på att vänta tills det är dags att lägga sig så det snart blir en ny dag och jag kommer lite närmare ivf starten. Hur jävla sorgligt är inte det? Har ingenting att fylla dagarna med då jag just nu pluggar på distans och endast jobbar enstaka pass då och då. Tiden står typ still. Önskar att jag kunde hoppa typ en månad framåt så jag bara kunde veta om vi misslyckas ännu en gång.
Behövde skriva av mig lite. Sånt som man inte kan säga till mannen för då vill han väl få mig inlagd. Om han ens visste hälften av min längtan och sorg. Fan vad jag hatar detta.
Jag är så trött på denna väntan! Det enda jag gör är att gå och vänta på att få börja med ivf, jag håller på att bli galen. Tror inte jag vågat erkänna hur jävla dåligt jag mår egentligen. Hela livet känns så grått och meningslöst och långsamt och onödigt! Jag hatar det här! Hur kan det vara meningen att man ska spendera så många år med att vänta och längta efter något man kanske aldrig får uppleva?
Jag har helt tappat livslusten. Dagarna går ut på att vänta tills det är dags att lägga sig så det snart blir en ny dag och jag kommer lite närmare ivf starten. Hur jävla sorgligt är inte det? Har ingenting att fylla dagarna med då jag just nu pluggar på distans och endast jobbar enstaka pass då och då. Tiden står typ still. Önskar att jag kunde hoppa typ en månad framåt så jag bara kunde veta om vi misslyckas ännu en gång.
Behövde skriva av mig lite. Sånt som man inte kan säga till mannen för då vill han väl få mig inlagd. Om han ens visste hälften av min längtan och sorg. Fan vad jag hatar detta.
Hej alla,
Snart 32 och försökt väldigt länge med att få till en liten..
Var ett tag sedan jag var inne på familjeliv och var med i de olika grupperna. Tog en paus för att jag mådde så dåligt av att vara här.
Vi har precis börjat en utredning för barnlöshet så nu har jag känt ett mer lugn och slappnat av mer.
Men nu till min fråga...
Jag skulle ha mens igår. Jag brukar alltid få den på den dagen den är beräknad. Iaf lite spottings. Men inga spår av ngt. Hade ett ägglossningstest kvar hemma och tänkte att jag tar ett sådant (har hört att det kan visa positivt vid graviditet också) har tagit förut inför mens men har alltid varit negativt. Men NU visar det POSITIVT.
Jag blev så nervös så jag var tvungen att skriva av mig här igen och se om ngn har erfarenhet av att det påvisat en graviditet?
Hej alla,
Snart 32 och försökt väldigt länge med att få till en liten..
Var ett tag sedan jag var inne på familjeliv och var med i de olika grupperna. Tog en paus för att jag mådde så dåligt av att vara här.
Vi har precis börjat en utredning för barnlöshet så nu har jag känt ett mer lugn och slappnat av mer.
Men nu till min fråga...
Jag skulle ha mens igår. Jag brukar alltid få den på den dagen den är beräknad. Iaf lite spottings. Men inga spår av ngt. Hade ett ägglossningstest kvar hemma och tänkte att jag tar ett sådant (har hört att det kan visa positivt vid graviditet också) har tagit förut inför mens men har alltid varit negativt. Men NU visar det POSITIVT.
Jag blev så nervös så jag var tvungen att skriva av mig här igen och se om ngn har erfarenhet av att det påvisat en graviditet?
Så var det för mig när vi upptäckte att jag var gravid. Hade inte fått mina vanliga spottings och hade bara ett ägglossningstest hemma. Tog det och det visade positivt. Åkte direkt till apoteket och visst var jag gravid :)
Hur länge har ni kämpat för en graviditet? Vi fick vårat första plus efter 2 år och 3 månader, blev klassade som oförklarligt barnlösa och genomgick AIH (makeinsemination) utan framgång. Sen lyckades vi av oss själva mitt i sommaruppehållet!