Det här är en familj jag känner till. Barnen har blivit placerade pga mammans missbruk och mående. Tyvärr vill inte mamman ha hjälp, men det borde väl finnas tvångsvård för föräldrar? Hon har tidigare gjort självmordsförsök. Pratar med sin äldsta (13 år) om att hon inte vill leva längre. Soc säger åt barnet att inte prata med sin mamma när hon mår så dåligt eller är påverkad (jämt?) barnet lyssnar inte. Det känns inte hållbart.
Jag kan sätta EN MILJON på att mamman inte blivit erbjuden någon hjälp! I alla fall inte från soc!
Mamman är tydligen sjuk och då får soc gå in och hjälpa HENNE i första hand så hade barnen haft det bra idag, nu får de aldrig mer det under sin uppväxt 
Jag kan sätta EN MILJON på att mamman inte blivit erbjuden någon hjälp! I alla fall inte från soc!
Mamman är tydligen sjuk och då får soc gå in och hjälpa HENNE i första hand så hade barnen haft det bra idag, nu får de aldrig mer det under sin uppväxt
Är du i farten igen, som tycker att det spelar ingen roll vilken misär barnen bor i så länge de får bo med sina föräldrar och slipper de "hemska, elaka familjehemmen som bara tänker på pengar"?
Det här är en familj jag känner till. Barnen har blivit placerade pga mammans missbruk och mående. Tyvärr vill inte mamman ha hjälp, men det borde väl finnas tvångsvård för föräldrar? Hon har tidigare gjort självmordsförsök. Pratar med sin äldsta (13 år) om att hon inte vill leva längre. Soc säger åt barnet att inte prata med sin mamma när hon mår så dåligt eller är påverkad (jämt?) barnet lyssnar inte. Det känns inte hållbart.
Jag kan sätta EN MILJON på att mamman inte blivit erbjuden någon hjälp! I alla fall inte från soc!
Mamman är tydligen sjuk och då får soc gå in och hjälpa HENNE i första hand så hade barnen haft det bra idag, nu får de aldrig mer det under sin uppväxt
Jag känner egentligen inte familjen utan familjehemmet äldsta barnet bor i. Hon har inte bott där speciellt länge men barnen har varit placerade under en längre tid (vill inte skriva exakt).Mamman har blivit erbjuden hjälp enligt socialsekreteraren,men jag tänker mer att det är konstigt att hon inte kan bli inlagd på något behandlingshem. Både för hennes skull men framförallt för barnens.
Det svåra är att hon bara pratar med sitt barn om sitt mående (förhoppningsvis inte med de yngre men det har jag ingen insyn i)När familjehemmet ringt upp efter självmordshot är det inget mamman vill kännas vid. Nu ska de försöka begränsa kontakten via telefon, men det är ju i princip omöjligt eftersom barnet är 13 år. Jag vet inte om hon är påverkad dygnet runt, men det är den känslan familjehemmet fått.
Jag känner egentligen inte familjen utan familjehemmet äldsta barnet bor i. Hon har inte bott där speciellt länge men barnen har varit placerade under en längre tid (vill inte skriva exakt).Mamman har blivit erbjuden hjälp enligt socialsekreteraren,men jag tänker mer att det är konstigt att hon inte kan bli inlagd på något behandlingshem. Både för hennes skull men framförallt för barnens.
Det svåra är att hon bara pratar med sitt barn om sitt mående (förhoppningsvis inte med de yngre men det har jag ingen insyn i)När familjehemmet ringt upp efter självmordshot är det inget mamman vill kännas vid. Nu ska de försöka begränsa kontakten via telefon, men det är ju i princip omöjligt eftersom barnet är 13 år. Jag vet inte om hon är påverkad dygnet runt, men det är den känslan familjehemmet fått.
Jag hade tidigare en granne med missbruksproblem. Hennes barn bodde hos sin pappa, och hela familjen hade försökt få henne tvångsintagen i åratal.
Det är nästan omöjligt att få en vuxen människa intagen på ngn form av behandling om de inte själva vill det.
Vi försökte få henne skickad till psykakuten efter att hon brutit sig in hos och/eller hotat sina grannar, men inte ens det gick då hon alltid var påverkad när vi ringde polisen och då är det fyllecell som gäller. Flera gånger ringde hon sitt äldsta barn precis innan polisen kom och hon kom och fick se sin mamma i handfängsel med spotthuva 
Jag satt i styrelsen och pratade mycket med hennes barn som konstaterat att det enda de kunde göra var att undvika sin mamma så mycket som möjligt
Det svåra är att hon bara pratar med sitt barn om sitt mående (förhoppningsvis inte med de yngre men det har jag ingen insyn i)När familjehemmet ringt upp efter självmordshot är det inget mamman vill kännas vid. Nu ska de försöka begränsa kontakten via telefon, men det är ju i princip omöjligt eftersom barnet är 13 år. Jag vet inte om hon är påverkad dygnet runt, men det är den känslan familjehemmet fått.