Anonym (Barnbarn) skrev 2018-03-15 15:41:10 följande:
När försvinner rätten att bestämma själv?
Min farmor är 87 år gammal, sitter i rullstol och kan i princip inte göra något själv.
Hemtjänsten kommer två gånger per dag, en vid lunchtid och en på kvällen och däremellan kan hon varken fixa mat eller gå på toa, utan sitter bara låst framför tvn.
Hela familjen har försökt få henne att flytta till boende i över tio år, men hon vägrar på grund av massa fördomar som inte finns någon sanning i.
Hon bor en brant trappa upp utan hiss och har bara varit utomhus en gång på flera år.
Hon är klar i huvudet, men i övrigt kan hon inte göra något själv.
Vi vill så gärna få henne till ett boende då hela hennes livskvalité skulle förändras enormt, men hon vägrar som sagt.
Vad krävs för att hon inte ska ha sista ordet? Eller är det bara att acceptera att vi inte kan göra något trots att hon inte förstår sitt eget bästa?
Rätten att bestämma själv försvinner i princip aldrig, så utgå från detta. Nu är generationen över dig och detta problem börja dyka upp nu.
Äntligen så har svärmor accepterat att få hemtjänst (men hon slänger ut dom rätt ofta, suck) men att få henne att lämna lägenheten finns inte på världskartan (hon är jämngammal med din farmor, inte rullstolsbunden, men andra problem), henne man vill mer än gärna flytta till ett annat boende.
En väninnan lyckades få sin mamma lämna radhuset (nästan blind och väldigt krävande) men nu när hon flyttat så trivs hon som fisken i vattnet och är på bättre humör. Äntligen har de en relation som inte innehåller krav, utan har trevligt när de träffas. (Bör väl tillägga att mamman bodde i en annan stad så det var inte bara att åka på en halvtimme).
Min väninna hade "tur" mamman behövde in på ett korttidsboende efter en operation och precis som din farmor, så trivdes hon som fisken i vattnet och levde upp rejält, men envis som en åsna, hon skulle bo hemma. Men till slut så kände hon sig så ensam, så då tog de detta som argument.