Anonym (Funderat en del) skrev 2018-06-09 09:46:52 följande:
Hej!
Jag har läst dina inlägg i många trådar. Om jag förstått saken rätt så har du haft förhållanden tidigare där din lust avtagit, och därför har de förhållandena gått i stöpet. I din nuvarande relation ser det inte ut så, utan det fungerar. Det är jättebra, men jag tror att du hör till undantagen.
Jag tror att de allra flesta som tappar lusten efter ett tag i en relation gör det oavsett vem partnern är. Problemet är att de saknar incitament för att upprätthålla lusten.
De där sakerna du nämner (brist på kärlek, kommunikation, njuter inte, kravfyllt sex) går absolut att lösa, men det kräver en hel del vilja och öppenhet. En person med låg självkänsla brukar i det här stadiet mest ha tvivel och halvstängda dörrar att bidra med.
Och "bristen på kärlek" kan man ju definiera hur som helst. För en del människor är kärlek att man sitter i varandras knä och frågar hur man mår. För den del människor är kärlkek att man inte ber varandra dra åt helvete. Man blir väldigt förbryllad när man upptäcker i vilka situationer människor kan kläcka ett "jag älskar dig":
Jag förstår att du inte kan ha exalt koll på mig, för jag skriver inte alltid hela min historia.
Sexlusten försvann egentligen sent i min 20 åriga realtion. Vi hade olika brister i relationen som inte handlade om sex. Med tiden minskade kärleken. Jag kände mig inte älskad och min egen kärlek till honom minskade. Det ledde bla till att annan närhet minskade (kramar, kyssar och annan ickesexuell närhet ) Sex kunde vi fortsätta ha eftersom båda hade en inifrån kommande sexdrift. Man kan säga att vi lättade på trycket. I början var det ändå lite förenade, men när känslorna avtog ännu mer kände jag bara tomhet av sexet. Det fanns många andra exempel än sex som inte var bra.
I min nuvarande relation har vi en mycket bättre kommunikation vad gäller sex och det är väldigt avslappnat, kravlöst och enkelt. Det är liksom inget bekymmer att vi inte blir lika lätt kåta nu som i början. Vi njuter av annat. Smeker, kysser varandra ändå. Även på ett intima kroppsdelar. Blir vi kåta har vi sex. Blir bara en av oss kåt tillfredställer vi varandra eller väntar till senare. Det gör saken så okomplicerat, och så har jag aldrig varit i närhet av att ha det så tidigare.
Du skriver att människor saknar incitament att ha sex. Då har man en mycket torftig bild av sex och kärlek, tycker jag. Ett naturligt "incitamemt" att ha sex i en en relation är kärlek. Det är, enligt mig och många andra, naturligt att vilja ha närhet med den man älskar, och sex är ju en väldigt intensiv och naken närhet. Ett annat incitament är ju att det är skönt att ha sex och här flätas även incitamentet att man helt enkelt är kåt.
Om man aldrig onanerar har man ett lite annorlunda problem, jämfört med de som väljer onani före sex. Det gäller att ta reda på vad som är vad. Är det sexet i sig som är dåligt. Känslorna för partnen, eller har man kanske problem med sin egen sexualitet.
Brist på kärlek är väldigt svårt att lösa. Om kärleken finns kan man lösa problem med dålig kommunikation, dåligt sex men det är ofta svårt och många behöver nog hjälp.
Det låter som att du själv inte har definierat vad kärlek är. Jag tycker det är viktigt att man tänker igenom hur man tycker att kärlek ska vara i en relation. Vad är skillnaden mellan sex med en partner, jämfört med kärleken till syskon och vänner. Om man blir mer medveten om vad kärleken har för roll är det lättare att förstå utebliven lust.